Lukas 13:1-12

¹Vid samma tid kom några och berättade för Jesus den senaste nyheten om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. Pontius Pilatus var känd för sin grymhet. I trosbekännelsen läser vi hur Jesus var ”pinad under Pontius Pilatus”. Den judiska historieskrivaren Josefus redogör för flera massakrer som Pilatus utförde. Han ansvarade inför den romerske kejsaren för regionerna Judéen och Samarien och bodde i Caesarea vid medelhavskusten. Jerusalem ingick i hans område och under de judiska högtiderna var han stationerad där på grund av risken för oroligheter och uppror bland judarna. Genom att döda dessa galiléer och bränna dem tillsammans med offerdjuren inne i templet i Jerusalem ville han ge ett avskräckande exempel. Det kan vara anhängare till den motståndsgrupp som nämns i Apg 5:37 som fått sätta livet till. Den vanliga judiska uppfattningen var att om man gjorde gott hände goda saker, och gjorde man ont hände onda saker. Man frågar Jesus om dessa som dött var större syndare än andra eftersom denna olycka drabbat dem.

²Jesus svarade: ”Tror ni att de galiléerna var större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fick lida så?

³Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er (totalt förändrar ert sätt att tänka och agera) går ni alla under som de.

⁴Eller de arton som dog när tornet i Siloam föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga än alla andra som bor i Jerusalem?

⁵Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er (totalt förändrar ert sätt att tänka och agera) går ni alla under på samma sätt.” Siloamdammen låg i södra Jerusalem. Tornet var antagligen en del av muren. Då som nu spekulerade människorna om massakern, eller olyckan med tornet som föll, var Guds straff för specifika synder som dessa människor gjort. Jesus svarar att så är inte fallet, och riktar sig till dem som ställt frågan, och blir personlig - ni måste omvända er.

⁶Jesus berättar nu en liknelse för dem som kommit med nyheten om massakern som skett i Jerusalem, se vers 1-6. I stället för att spekulera i varför de fick lida och dö borde de frågat: ”Varför lever fortfarande jag?” Jesus uppmanar dem se på sina egna liv och omvända sig. Jesus berättade denna liknelse: ”En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom för att se om det fanns någon frukt på det, men hittade ingen. Fikonträdet är ofta en symbol på nationen Israel, och ägaren är Gud.

⁷Då sade han ägaren till trädgårdsmästaren: ’Lyssna nu, i tre års tid från den ålder, omkring fem år efter det var planterat, då det var normalt att förvänta sig att trädet skulle börja ge en skörd har jag kommit och letat efter frukt på detta fikonträd, utan att hitta någon. Hugg bort det (ordagrant ’hugg ut det’)! Varför ska det ta upp plats (suga ut jorden, ta solljus från andra träd)?’

⁸Trädgårdsmästaren svarade: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så ska jag gräva runt det och gödsla.

⁹Kanske bär det frukt nästa år, men om inte, kan du hugga bort det.’ ” Jesus är förebedjaren som i det längsta vädjar för sitt folk att de ska vända om och bära frukt. Lite senare i vers 34 gråter och ber Jesus över Jerusalem.

¹⁰Detta är andra gången Jesus helar på en sabbat, första gången var det en man med en förtvinad hand, se Luk 6:6-10, och nu är det en kvinna med krokig rygg. Utifrån alla helanden Jesus gjorde och alla liknelser han berättade, väljer Lukas genomgående i sitt evangelium att ta med ett exempel på en man och en kvinna, och visar genom den berättartekniken att Jesus inte gör skillnad på kvinnor och män. Jesus undervisade i en av synagogorna på en sabbat en lördag, den judiska vilodagen.

¹¹Där i synagogan fanns en kvinna som i arton år haft en sjukdom orsakad av en ande (sjukdomsdemon). Hon var krokryggig led antagligen av skolios och kunde inte räta på sig.

¹²När Jesus såg henne, kallade han henne till sig och sade: ”Kvinna inte ett hårt tilltal, utan fyllt med respekt och ömhet, du har blivit fri från din sjukdom”,