Text copied!
CopyCompare
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ - Zân - Zân 1

Zân 1:10-47

Help us?
Click on verse(s) to share them!
10Ek ke eweŋan Bipmaŋmak mambunen msat kapi mme sokbeye. Ya egaŋ naman mamkwati msalen kapi amnaŋ masokbenupnok sepem sokbemeŋgut am msalengatnaŋ ekŋenaŋ naman egat yaŋaŋ penaŋ ku weyaŋ eknâmâtâbien.
11Egaŋ Zuda msalen ke mame Zuda am ma ikŋaŋgat donnotnane ma eiŋbipmane mee penaŋ piyaŋ ek mtopemti wisat mpewien.
12Âpme am ek notn mpemti nâmkiŋpewien ekŋen Kawawaŋgat nemunambaŋane bemti mamayet indapmukulem mimindeye.
13Wa animbi Kawawaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mamaip ke animbiyaŋ mame nemba masokbeip sepem keboŋ yek. Ma angalen segat tikŋaŋaŋ ndabeme mamaip keyet penaŋaŋ yek. Kawawaŋaŋ ekŋenaŋ ikŋaŋgat nemunambaŋane bembeyet nâmindeme kogok ekŋenmagen sokbeye.
14Âpme Zet egaŋ amnaŋ masokbenup keyet kataŋ sokbemti am ningat tuŋgupmnan kapi mamtan. Mamti keŋ taoletmak ma zetnaŋ penaŋ penaŋak zem mamti menok sepem igak igak mme amnaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ kwep etaŋ keyet mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke ma windeŋaŋ temaŋ ke Bipmaŋaŋ miak peme koge ke ekbenn.
15Zânaŋ egat zetnaŋ pigok zemkawaŋ beye, “Neŋ an ikŋaŋ keyet buŋam zapatnaŋ diindowan, ‘An bamnan takozin egaŋ neŋ sebemnemti Amobotnaŋ penaŋ bein. Msat kululuŋ ma neŋ mee pi sokbembepiŋ tapma egaŋ tipman penaŋ baen mamkwage.’”
16Egaŋ ningat tikŋaŋ manâmndein keyepmti keŋ taoletnaŋgat penaŋaŋ ikŋaŋgalen mama mimi dolak dolakŋaŋ sambe piyaŋ elimiak ndeye.
17Moses egaŋ Kawawaŋgalen zii zet ke aikndaye. Âpme Zisas Kilaisiyaŋgut keŋ taoletmak Zet Zapat Dolakŋaŋ penaŋ timtot ndaye.
18An ŋenaŋ Kawawaŋ sepemaŋ bugan ku ege. Nemuŋaŋ neŋ Bipmmak mamayap neŋ egalen zet zapatnaŋ ke mkoti zemkawaŋ bemindama nâmbien.
19Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mkaen tati sâpe sâpe bumbu an ekŋengat kandaŋinaŋ mulup an mamaip ekŋen zemindeme Zânmagen meti pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ pe Kilais ma an kwi? Ze zemane nâne.”
20Zeme egaŋ keyegak ikŋaŋgat yaŋaŋaŋ pigok penaŋ zemkawaŋ bemti diindoye, “Neŋ wa Kilais yek.”
21Zeme ekŋenaŋ naman ewe pigok yaŋkwesiwien, “Âpme geŋ an kwi? Geŋ Ilaiza?” Zeme egaŋ pigok zeye, “Neŋ ek yek.” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Âpme geŋ nin golaŋ zenze an temaŋ ŋen ninmagen kokogat damuŋ matatnuwen geŋ kapi?” Zeme egaŋ pigok zeye, “Neŋ golaŋ zenze an ke yek.”
22Zeme ekŋenaŋ pigok zewien, “Geŋ kwi penaŋ? Ze weyaŋ yaŋaŋdi zemane nâne. Am zemndeme kotn am ekŋen keyet pe zigok met zeman nâseip? Geŋ gitaŋgat penaŋ yaŋdi zigok penaŋ manzenik?”
23Zeme Zânaŋ pigok diindoye, “Neŋ golaŋ zenze an Aizaya egaŋ zet pigok zeye keyet penaŋaŋ, ‘An ŋenaŋ msat tuŋgupman mamti animbiyet pigok takuin, “Pi mamti amnaŋ yomin zeme delaŋ zeme keŋin weyaŋti Amobotnaŋgat damuŋ talit,” mandiindoin!’”
24Âpme an ekŋen Palisi ekŋenaŋ zemindeme kobienan
25naman pigok yaŋkwesiwien, “Nin tatnâmann geŋ, ‘Neŋ Kilais yek ma Ilaiza yek ma golaŋ zenze an ŋen yek,’ zenik. Kegok beme geŋ kwilekiyet am tu manzulutindenik?”
26Zeme Zânaŋ kapigok diindoye, “Neŋ am tu etaŋ manzulutindeyap. Âpme an ingat tuŋguwinan sokbeyeyaŋ mamain ek ke in ku maekmâtâlip.
27An keyaŋ bamnan gwaen takozin. An bekeboŋ beke neŋ bukaboŋ kapiyaŋ elewat temaŋ timpema ŋep ku bewe.”
28Ekŋenaŋ meyaŋkwesiwienen ke Betani mka Zodan tu nembet daeset tazinen ke mebien. Zânaŋ mka ke mamti am Zodan tuyen tu manzulutindemtan.
29Msat msame Zânaŋ am tu zulutindemambe tati ekme Zisasiyaŋ ninmagen takopme ekti ningat pigok dindoye, “An inde takozingat egit. An kainde Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ. Zuda am ekŋenaŋ yomin delaŋ zenzeyet nâmti Sipsip Kawawaŋgat sâpe sâpe mambuip. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ takozin ke amgat belen beme msat sambe am ningat yom delaŋ zenzeyet kume gakiwe.
30Neŋ an keyet ilak eweŋan pigok diindowan, ‘An bamnan takozin ke Amobotnaŋ temaŋ neŋ ewe sokbembepiŋ tapma egaŋ eweŋan tipman penaŋ baen mamkwage.’
31Ek eweŋan Kawawaŋaŋ an yomengatnaŋ gilik zemndadagat ombempeye ke neŋ ku ekmâtâban yaŋgut Kawawaŋaŋ zet zapatnaŋ etaŋ zemkawaŋ bemname neŋ Islael am in ondekindemti egat zapatnaŋ diindoma nâmti in egaŋ kokogat weyeyaŋ mulup mti mamayet nâmti inmagen tu zululut mulup kapi mimiyet zemneme inmagen yaŋbewan.”
32Kogogapm Kawawaŋaŋ pigok dinoŋge, “Neŋ Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan age sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen totapme ekbanik beme an ilak ke.
33Nen an ke eweŋan ku nâmâtâtpewan yaŋgut Kawawaŋaŋ neŋ am tu zulutindendeyet mulup zet kapi naŋgeyaŋ pigok dinoye, ‘Nâlen Emetak Teŋaŋ toti dukŋanen tapme ekbanik beme an keyaŋ am nâlen Emetak Teŋ ke indamâbe.’
34Neŋ yaŋaŋ kegok zemâtâtname ekbangapmti muluwaŋ kegok sokbeme ekti ek ilak Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ elak nâmâtâpewan.”
35Msat msame Zânaŋ nembaŋanet zut nit ndatimti msat keyegak koti tapmambenn.
36Tatnepemann Zisasiyaŋ keyegak kwawepme ekti Zânaŋ nigat pigok dinitdoye, “An zut, an da egit. Ek Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ.”
37Zeme nemba zut piwan nânâŋak keyegak Zân pemti met Zisasiyet baman mâti mebun.
38Mepmalu Zisasiyaŋ gilik zem idikti pigok idayaŋkwesiye, “An zut, it kwilekiyet napmâti takolup?” Ndayaŋkwesime nit pigok zewelin, “Labai, (E Ibulu zet âpme ningalen zeleset ‘an zikat indanda,’ kok zewanek.) geŋ mka pe deset mawenik.”
39Yaŋkwesimalu pigok dinitdoye, “It kopmalu neŋ met mkan zikat idama egit.” Zemti idati tapmetnepeme msat gasim beme ekmak ke tapmetneti tambu sutnan gilik zemti naman mkaŋidanen kobun.
40An zut Zânaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zeme nâmti ekmagen mebun nitmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Endulu ek Saimon Pitayet datnaŋ.
41Enduluyaŋ metneti meniŋaŋ Saimon aikti pigok dunduye, “Neŋ Mesaya, kwitnaŋ ŋen Kilais manzeip ek ilak aiga.”
42Kegok zemti meniŋaŋ Zisasmagen wati mepmalu Zisasiyaŋ ekti zeye, “Geŋ Saimon Zângat nemuŋaŋ muŋ. Gâgât kwidi alakŋaŋ neŋ Sipas gayap.” (Sipas kwit keyet yaŋaŋ “nanzaŋ”.)
43Msat msame Zisasiyaŋ Galili msalen mesât tati Pilip selen aikti pigok dunduye, “Geŋ kopmane neŋmak medi.” Zemti wati mebun.
44Âpme Pilipmak Endulu muŋanet ekŋen mkaŋin kwep Besaidayetnaŋ.
45Metneti Piliwan Nataniel meaikti pigok dunduye, “Mosesimak golaŋ zenze an notnaŋaŋ itnaŋaŋ baenen an kapi Kawawaŋaŋ nin yomengatnaŋ gilik zem ndadagat ombempeye keyet zetnaŋ meluwaŋ mbien ewan penaŋaŋ alak aikti ekmak tapmanup. An ke Zisas Zosepgat nemuŋaŋ Nasalet mkaengatnaŋ.”
46Zeme Natanieliyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemti saye, “Geŋ nâmane Nasalet mkaen bukanda kwileki dolakŋaŋ ŋen sokbewe bein?” Zeme Piliwaŋ zeye, “Kok zenikgat kopmane met zikat gama ekbak.”
47Zemti Nataniel wati Zisasmagen mepme Zisasiyaŋ Nataniel ekti zeye, “An kapi Islael an penaŋ. Ek zet dâsuki ŋen ku manzein.”

Read Zân 1Zân 1
Compare Zân 1:10-47Zân 1:10-47