Text copied!
CopyCompare
Is Lalag te Megbevayà - 1 Hadì

1 Hadì 15

Help us?
Click on verse(s) to share them!
1Nehimu he hadì diyà te Juda si Abia hein ike-18 he tuig te kedhadi ni Jeroboam te Israel.
2Diyà med-ubpà te Jerusalem si Abia, ne midhadì sikandin seled te tetelu he tuig. Iyan iney zin si Maaca he apù ni Absalom.
3Mibeelan din daan is langun he salà he mibeelan te amey zin. Kenà meupiya is kedepitè din te Nengazen he Megbevayè din; kenà iring te kepuun din he si David.
4Piru tenged ki David, intuǥut te Nengazen he Megbevayè din he mahadì diyà te Jerusalem is kevuwazan din pinaaǥi te kebeǥey kandin te anak he ebpekeilis kandin te kedhadì he edlig-en te Jerusalem.
5Su mid-ulaula ni David is metazeng diyà te etuvangan te Nengazen, ne zutun te uuyag pa sikandin wazè din supaka is menge suǥù te Nengazen, gawas duen te mibeelan din diyà te ki Uria he Hitihanen.
6Hein aney, layun edtebek si Rehoboam wey si Jeroboam, piru te huziyan iyan en maan edtebek si Abia wey si Jeroboam. Is duma pa he ǥuǥud mehitenged te kedhadì ni Abia, wey is langun he mibeelan din, ne ingkesurat diyà te Libru he Midsuratan te menge Keguǥuza te menge Hadì te Juda.
8Hein minatey en si Abia, inleveng sikandin diyà te Inged ni David. Ne si Asa he anak din iyan nekeilis kandin te kedhadì.
9Nehimu he hadì diyà te Juda si Asa hein ike-20 he tuig puun te kedhedii ni Jeroboam te Israel.
10Diyà med-ubpà te Jerusalem si Asa, ne midhadì sikandin seled te 41 he tuig. Is apù din he vahi iyan si Maaca he apù ni Absalom.
11Metazeng diyà te etuvangan te Nengazen is mid-ulaula ni Asa, iring sikandin te kepuun din he si David.
12Midsegseg din puun te Juda is menge maama wey menge vahi he ebelegyà te zengeg dan diyà te menge lugar he zutun dan ed-azap, ne impaawè din is menge ed-ezapen he mibpeveelan te menge kepuun din.
13Minsan is apù ni Asa he vahi he si Maaca in-awè din diyà te kegkerayna, su mibaal si Maaca te utew mezaat he tukud he simbulu te ed-ezapen he si Ashera. Impetamped ni Asa heini he tukud ne mibpevinsulan din diyà te zal-ug te Kidron.
14Minsan wazà maawà sikan is menge simbahan diyà te metikang he menge lugar, mepezumdumahan gihapun si Asa te Nengazen te tivuuk he untung din.
15Mid-uwit din diyà te valey te Nengazen is menge pelata, menge vulawan, wey zuma pa he menge azen he inhalad dan te amey zin diyà te Nengazen.
16Layun ebpetebekà si Asa wey si Baasha he hadì te Israel dutun te timpu te kedhadì dan.
17Midsurung ni Baasha is Juda, ne midlig-enan din is berengbeng te inged he Rama su para wazà ebpekeǥawas etawa ebpekeseled diyà te lugar ni Hadì Asa he hadì te Juda.
18Mibpenguwa ni Asa is langun he pelata wey vulawan he nesamà diyà te menge budiga zuen te valey te Nengazen wey ziyà te turuǥan din. Ne insarig din heini te menge upisyal zin, ne insuǥù din he uwita haazà diyà te ki Hadì Ben Hadad diyà te Aram he ziyà ed-ubpà te Damascus. Si Ben Hadad anak ni Tabrimon wey apù ni Hezion.
19Iyan heini menge lalag he impeuwit ni Asa ziyà te ki Ben Hadad: “Ed-uyun ki he ebpelevanè ki, iring te mibeelan te amey ku wey amey nu. Ne zewata nu heini is gasa ku kenikew he pelata wey vulawan, ne edhangyù a ziyà te kenikew he engkezi nu en is kedlavan nu ki Hadì Baasha ziyà te Israel su para mevey-ani e zin en.”

20Mibpezumdumahan ni Ben Hadad is hangyù ni Hadì Asa, ne midsuǥù din is menge peremandar te menge sundaru zin he surunga zan is menge inged te Israel. Naaǥew zan is Ion, Dan, Abel Bet Maaca, is tivuuk he Kineret, wey is tivuuk he Naftali.
21Hein netuenan haazà ni Baasha, ne mibpeengkezan din is kedlig-eni te Rama, ne midlikù sikandin diyà te Tirza.
22Ne mibmendaran ni Hadì Asa is langun he menge maama te Juda he ibpekuwa kandan is menge vatu wey menge zezekelà he menge kayu he migamit ni Baasha te kedlig-en te Rama. Ne migamit heini ni Hadì Asa te kedlig-en te Geba ziyà te Benjamin, wey Mizpa.
23Is duma pa he ǥuǥud mehitenged te kedhadì ni Asa, wey is nevantug he menge vaal zin wey is langun he mibeelan din, ragkes is menge inged he midlig-enan din, ne ingkesurat diyà te Libru he Midsuratan te menge Keguǥuza te menge Hadì te Juda. Hein meǥurang en si Asa duen daru zin diyà te paa zin.
24Ne hein minatey en sikandin inleveng diyà te midlevengan te menge kepuun din diyà te inged te kepuun din he si David. Ne si Jehoshafat he anak din iyan nekeilis kandin te kedhadì.
25Nehimu he hadì diyà te Israel si Nadab he anak ni Jeroboam hein ikezuwa he tuig te kedhadì ni Asa ziyà te Juda. Midhadì si Nadab diyà te tivuuk he Israel te seled te zezuwa he tuig.
26Mezaat is ulaula zin diyà te etuvangan te Nengazen. Mid-iringan din is betasan te amey zin wey is salà he mibeelan din, he nehimu he hinungdan te kebpekesalà te menge tig-Israel.
27Ne si Baasha he anak ni Ahia, he ebpuun diyà te tribu ni Isacar, mezaat is pelanu zin diyà te ki Nadab. Midhimetayan din si Nadab hein kedsurung ni Nadab wey te tivuuk he Israel te Gibeton, he sevaha he inged te menge Filistihanen.
28Is kedhimetayi ni Baasha ki Nadab nehitavù hein iketelu he tuig te kedhadì ni Asa he hadì te Juda. Ne iyan mid-ilis ki Nadab te kedhadì si Baasha.
29Ne zutun te kebpuun kedhadì ni Baasha, mibpenhimetayan din is tivuuk he pemilya ni Jeroboam, ne wazè din midsamà minsan sevaha. Neulaula heini su iyan heini nekaǥi te Nengazen pinaaǥi te suluǥuen din he si Ahia he tig-Shilo.
30Su nepeukan te Nengazen he Megbevayà te Israel si Jeroboam tenged te menge salà he mibeelan din, he nehimu he hinungdan te kebpekesalà te menge tig-Israel.
31Is duma pa he ǥuǥud mehitenged te kedhadì ni Nadab, wey is langun he mibeelan din, ne ingkesurat diyà te Libru he Midsuratan te menge Keguǥuza te menge Hadì te Israel.
32Layun ebpetebekà si Asa wey si Baasha te timpu te kedhadì dan.
33Nehimu he hadì diyà te Israel si Baasha he anak ni Ahia hein iketelu he tuig te kedhadì ni Asa ziyà te Juda. Diyà te Tirza med-ubpà si Baasha, ne midhadì sikandin seled te 24 he tuig.
34Mezaat is ulaula zin diyà te etuvangan te Nengazen. Mid-iringan din is ulaula ni Jeroboam wey is salà he mibeelan din, he nehimu he hinungdan te kebpekesalà te menge tig-Israel.