Markus 5:17-29

¹⁷Då bad man att Jesus skulle lämna deras område. Det ekonomiska värdet på svinen var någonstans kring sju årslöner. Ägarna brydde sig mer om den ekonomiska förlusten än att en plågad människa blivit helad.

¹⁸Medan Jesus steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom.

¹⁹Men Jesus tillät det inte utan sade: ”Gå hem till de dina din familj, släktingar och dina landsmän och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig.”

²⁰Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis (området med de tio städerna) allt vad Jesus hade gjort med honom, och alla blev förundrade (förvånade, chockade). Den tidigare demoniserade mannen blir nu den första hedniska evangelisten som Markus omnämner. Dekapolis var en region bestående av tio löst sammansatta städer öster om Jordanfloden och Galileiska sjön. De hade blivit fria från judiskt styre 63 f.Kr. när den romerska generalen Pompejus intog området. Svin användes ibland som offerdjur i hedniska tempel. Det värsta exemplet i den judiska historien var när Epifanes vanhelgade templet i Jerusalem och offrade svin på ett altare till Zeus 167 f.Kr.

²¹När Jesus hade farit tillbaka med båten till andra sidan sjön antagligen tillbaka till Kapernaum, samlades en stor folkskara hos honom, där han var vid sjön.

²²Då kom en av synagogföreståndarna som hette Jairus dit. När han fick se Jesus föll han ner vid hans fötter

²³och bad honom enträget: ”Min lilla dotter tolv år, se vers 42 ligger för döden. Kom och lägg händerna på henne, så hon blir räddad och får leva.”

²⁴Jesus gick med honom Jesus är på väg hem till synagogföreståndaren Jairus, vars dotter låg för döden, och en stor mängd människor följde med Jesus och trängde på från alla håll (folkskaran pressar på).

²⁵Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Hon var enligt lagen ceremoniellt oren och ställd utanför samhället, se 2 Mos 15:25-27.

²⁶Hon hade fått utstå mycket lidande under operationer och behandlingar hos många läkare. Det hade kostat henne allt hon ägde och ingenting hade hjälpt, i stället hade hon blivit sämre.

²⁷Hon hade fått höra om Jesus och närmade sig honom bakifrån i folkmassan och rörde vid hans kläder. Hon rörde vid hans hörntofs, se Matt 9:20; Luk 8:44.

²⁸Hon sade gång på gång antingen till sig själv eller högt i folkskaran: ”Om jag bara får röra vid hans kläder så blir jag frälst (helad, räddad).”

²⁹På en gång slutade blödningen (blödningen stoppades från källan), och hon kände (visste) i sin kropp att hon var helad från sin plåga.