Romarbrevet 7:16-24

¹⁶Om jag nu vanemässigt gör det jag inte vill, erkänner jag (ger jag mitt bifall till) att lagen är god.

¹⁷Men nu är det inte längre mitt verkliga jag som gör det, utan synden som bor (har en permanent boning) i mig.

¹⁸För jag vet att inget gott bor i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan (intentionen) finns där, men inte förmågan att göra det som är gott.

¹⁹Jag gör inte det goda jag vill, utan i stället det onda jag inte vill göra.

²⁰Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig.

²¹Det tycks vara en lag (regel, ofrånkomligt faktum) att när jag vill göra det som är rätt (gott), är det onda redo (ligger bredvid på lur) hos mig.

²²Jag gläder mig över Guds lag i min inre människa min ande,

²³men jag ser en annan lag i mina kroppsdelar aptiten för det onda, och köttets vilja, som ligger i strid med lagen i mitt sinne (mina tankar, förstånd) och som gör mig till fånge under syndens lag i mina kroppsdelar.

²⁴Jag arma (olyckliga, patetiska) människa! Vem ska befria (dra mig upp) mig från denna dödens kropp?