Ordspråksboken 11:5-14

⁵Rättfärdigheten hos den oskyldige jämnar vägen (gör den rak), men syndaren faller på grund av sin egen synd (ogudaktighet, ondska).

⁶Rättfärdigheten hos de som tänker och handlar moraliskt rätt (de ärliga) befriar dem, men de otrogna fångas av sina egna giriga begär (lystnad, lust till ondska).

⁷När en skyldig (kriminell) människa dör, går hans hopp för framtiden om intet, det onda han hoppades på blir det inget av.

⁸Den rättfärdige räddas från problem, syndaren drabbas i stället.

⁹Med sin mun ödelägger (förstör, raserar) den gudlöse (skenhelige, hycklaren) sin granne, men genom kunskap (insikt, förståelse) av Guds sanna ord blir de rättfärdiga räddade.

¹⁰När det går bra för de rättfärdiga gläder sig staden, och när syndaren (den skyldige, kriminelle) förgås (tas undan), då höjs glädjerop.

¹¹De rättfärdigas inflytande välsignar (bygger upp) en stad, men syndares ord (tal, råd, mun) slår omkull den.

¹²Den som är utan vett förringar sin granne (värderar sin landsman lägre än vad som är rättvist), medan den som har insikt (förstånd) bevarar lugnet (sprider inte rykten).

¹³Den som pratar bredvid munnen berättar hemligheter (vad som sagts i förtroende), men den som är pålitlig (trogen i sitt hjärta) bevarar ett förtroende (en hemlighet).

¹⁴Utan vist ledarskap (styre), faller nationen (folket blir utslaget eller deserterar), men många goda och visa rådgivare ger trygghet (säkerhet, befrielse).