Ordspråksboken 16:6-31

⁶Genom barmhärtighet (kärlek, godhet, trofasthet) och sanning (pålitlighet, fasthet, stabilitet) till Gud och människor - inte genom religiösa offer, sonas (övertäcks) straffet för synd, och genom att i vördnadsfull tillbedjan frukta Herren undviker människor ondska (fara).

⁷När en människas vägar (sätt att leva) tilltalar (behagar) Herren, gör han även så att hans fiender försonas (sluter fred) med honom.

⁸Bättre att ha litet med rättfärdighet, än stor rikedom med tumult (förvirring, problem, oro) som kommer på grund av det orättfärdiga sättet den införskaffats och förvaltats på.

⁹En människas hjärta (sinne) tänker ut sin väg (framtid), men Herren är den som styr (leder) hans steg.

¹⁰Gudomligt inspirerade beslut finns på konungens läppar, därför måste hans mun vara trofast när han dömer.

¹¹En rätt omanipulerad balansvåg och medföljande vikter kommer från Herren, alla vikter i viktlådan har sitt ursprung från honom.

¹²En kung som är ond är något avskyvärt (motbjudande, vidrigt) inför både människor och Gud, tronen befästs genom rättfärdighet på alla områden och i alla relationer.

¹³Rättfärdiga läppar är en glädje för kungar, och de älskar den som talar det som är rätt (sant, rättframt, uppriktigt).

¹⁴Kungens vrede är en dödens budbärare, men en vis man lugnar (stillar) den.

¹⁵I skenet av kungens närvaro finns liv, och hans favör (gillande) är som ett moln som ger vårregn. Det sista regnet innan skörden som ger näring åt frukten, till skillnad från höstregnet som gör så att sådden gror.

¹⁶Hur mycket bättre är det inte att skaffa vishet än guld! Ja, hellre än silver, välj att få förstånd (insikt, förståelse).

¹⁷De rättfärdigas väg undviker ondska, den som aktar (skyddar) sin väg, bevarar sitt liv.

¹⁸Stolthet går före undergång, och en arrogant (högmodig) ande före fall (olycka).

¹⁹Bättre att vara bland de fattiga och ha en ödmjuk ande, än att dela byte från orätt vinning med de stolta (högmodiga).

²⁰Den som agerar vist (följer Guds ord) får framgång, den som förtröstar på Herren blir välsignad (glad, lycklig, avundsvärd).

²¹De som är visa i hjärtat kallas förståndiga (välbetänkta, insiktsfulla), ett gott (behagligt, ljuvligt, väldoftande) tal ökar kunskapen (mottagligheten, förmågan att ta in kunskap). Både för den som talar och den som lyssnar.

²²Sunt förnuft (kunskap, insikt, förståelse) är en livets källa för dem som äger det, men de oförnuftiga straffas av sin egen dårskap.

²³Hjärtat hos den vise lär tungan vad den ska tala, och hans läppar ökar i kunskap (förmåga att lära ut, gott tal).

²⁴Vänliga (milda, vackra) ord är som honung, söt i smaken och en läkedom för kroppen.

²⁵Det finns en väg som ser ut att vara rätt (ligger rakt fram utan hinder) för en människa, men den leder till döden.

²⁶En arbetares aptit (matlust, hunger) verkar fördelaktigt på honom, den egna munnens hunger pressar honom att arbeta.

²⁷En ogudaktig (ond) människa gräver upp ondska skvallrar och letar efter skandaler hos andra, den är som brännande eld på hans läppar.

²⁸En falsk människa skapar (sår, hittar på orsak till) osämja (splittring, oenighet), en skvallrare (ryktesspridare) separerar till och med nära vänner.

²⁹En våldsverkare (grym man) förför (lurar) sin vän (granne, bror) och leder honom in på en ond väg.

³⁰Den som medvetet kisar med ögonen (sluter sina ögon) planerar ondska, och den som stänger sin mun från att tala sanning, han låter ondska få verka fullt ut.

³¹Det gråa håret är en ärekrona det kröner en äldre person och inger respekt och vördnad, om den kommer från vandringen på de rättfärdigas väg.