21Den som föraktar sin granne syndar mot Gud, sin granne, och sig själv, men glad (lycklig, välsignad) är den som förbarmar sig över (är vänlig mot) de ödmjuka (betryckta, på grund av orättvisor).
22Är det inte så att de som planerar ondska själva vandrar vilse, men de som planerar (tänker ut) godhet möter nåd (trofast kärlek) och sanning (trofasthet).
23I allt arbete så finns det en vinst (förtjänst), men tomt prat leder bara till fattigdom (behov).
24De visas krona (ära) är deras rikedom, medan dårskapen hos de självsäkra dårarna inte är annat än enfald (oförnuft, dårskap).