Romarbrevet 16:17-25

¹⁷Jag uppmanar er, syskon (bröder och systrar i tron), att vara på er vakt mot dem som skapar splittring och väcker anstöt (blir stötestenar) mot den lära som ni har fått undervisning i. Av de sju saker som Herren hatar är splittring bland syskon det mest allvarliga, se Ords 6:16, 19. Jesus varnade också för falska profeter, se Matt 7:15. Håll er borta från dem,

¹⁸för sådana människor tjänar inte vår Herre Kristus utan är slavar under sina egna begär (sin egen buk), och med fina ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor. Paulus instruerade den unge Titus att efter två varningar inte ha med sådana människor att göra, se Tit 3:10.

¹⁹Er lojalitet (lydnad) är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni ska vara kloka när det gäller det goda och oskyldiga när det gäller det onda.

²⁰Fridens Gud ska låta Satan bli krossad under era fötter snabbt som en romersk soldat marscherade med korta stampande steg. Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er. Paulus beskriver ofta den andliga kampen med bilder från den romerska armén. Det grekiska ordet för ”snabbt” beskriver hur romerska soldater marscherade med korta snabba steg. När deras spikbeklädda läderskor med metallbeslag stampade mot de stenbelagda romerska gatorna skapades ett omisskännligt ringande ljud som hördes lång väg. På samma sätt som vi i dag väjer för ett utryckningsfordon med påslagna sirener betydde det här ljudet: gå åt sidan, här kommer romerska soldater! En romersk soldat stannade inte för något eller någon, det skulle vara en förödmjukelse för hela armén. Om ett barn eller en äldre person inte hann undan fortsatte man rakt fram, och krossade personen under sina fötter. Bilden som Paulus målar upp är att om djävulen är så dum att han kommer i vägen för en grupp kristna, krossas han under deras fötter. I Romarbrevet som behandlar så många viktiga doktriner nämns djävulen bara en gång i förbifarten och det är i den här versen. Hans plats är det lilla utrymmet som finns mellan fotsulan och marken under den kristne! Guds titel här är inte ”Härskarornas Gud” utan ”Fridens Gud”. Det är inte volymen i bönen, utan djupet i gudsrelationen som avgör om vi segrar över ondskan. Förutsättningen ges i versen innan - lydnad och helgelse. En troende som har kommit in i Guds frid, som marscherar framåt i Guds takt, som varken gör för mycket eller för lite utan vandrar i förutberedda gärningar - den kristne kan leva ett segerrikt liv!

²¹Min medarbetare Timoteus hälsar er. Det gör också mina släktingar (judiska landsmän) Lucius, Jason och Sosipater.

²²Jag, Tertius, som har skrivit ner detta brev, hälsar er i Herren.

²³Gaius, som är min och hela församlingens värd i Korint, hälsar er. Paulus döpte Gaius i Korint, se 1 Kor 1:14. Erastus, stadens kassör, hälsar er, det gör även brodern Quartus.

²⁵ De tre sista verserna i Romarbrevet är en enda mening i grekiskan. Nu till honom som har makt att styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus: Han har avslöjat det mysterium (den hemlighet) som i oändliga tider varit dold,