Lukas 2:32-46

³²ett ljus till uppenbarelse för hedningarna och till härlighet för ditt folk Israel.” På ett tydligt sätt illustrerar den gamle juden Symeon den frälsning Gud har berett åt sitt folk, se Joh 4:22. Jesus läggs bokstavligen i det judiska folkets famn när Symeon tar honom i sina armar, se vers 28.

³³Hans far och mor förundrades (de blev förvånade och överraskade) över vad som sades om honom.

³⁴Symeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: ”Se, detta barn är satt till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker motstånd (som blir motsagt).

³⁵Detta för att det ska uppenbaras vad många människor tänker i sina hjärtan. Också genom din själ ska det gå ett svärd.” Guds ord är som ett svärd, se Heb 4:12. Den sista delen handlar om den smärta Maria också kommer att gå igenom när Jesus ska dö på korset.

³⁶Där fanns även en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Ashers stam. Hon var mycket gammal. Hon hade levt sju år med sin man efter sitt giftermål

³⁷och sedan varit änka i åttiofyra år. Åttiofyra år kan antingen syfta på hennes nuvarande ålder eller tiden som änka, och då är hon över hundra år gammal. Oavsett stämmer beskrivningen i versen innan att hon var ”mycket gammal”. Hon lämnade aldrig templet utan tillbad dag och natt med fastor och böner. Hon tillbringade mycket tid i bön och fasta i kvinnornas förgård, var alltid med på den dagliga bönen klockan nio, tolv och tre, men även kvällsbönen, se Ps 134:1-2.

³⁸Just i den stunden kom hon in och tackade Gud och talade om honom Jesus för alla som väntade på Jerusalems återlösning (lösepenning). Symeons lovsång och Hannas vittnesbörd ramas in med frasen att de väntade på Israels befrielse och Jerusalems återlösning, se vers 25 och 38. Ordet för återlösa användes just för lösepenningen för människor, se 3 Mos 25:48, och kan vara en koppling till Pidyon haben, se vers 23. Genom den friköpte förstfödde sonen kommer befrielsen!

³⁹När Josef och Maria hade fullgjort allt i enlighet med Herrens lag, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galiléen.

⁴⁰Pojken växte och blev stark i anden, fylld med visdom, och Guds välbehag (favör, välsignelse) var över honom. Kronologin kring Jesu första år utifrån Lukas och Matteus redogörelser: - Jesus föds i Betlehem, se Luk 2:6. - Den 8:e dagen - omskärelse och namngivning i hemmet, se Luk 2:21. - Den 31:a dagen - Pidyon haben, återlösning av den förstfödde i templet, se Luk 2:22-23. - Den 40:e dagen - Marias rening i templet, se Luk 2:22-23. - De vise männens besök, se Matt 2:1-12. - Flykten till Egypten, se Matt 2:13-15. - Tillbaka till Nasaret i Galiléen, se Matt 2:19-23. Det är troligt att Josef och Maria är bosatta i Betlehem fram till de vise männens besök och flykten till Egypten.

⁴¹Enlig Mose lag skulle varje manlig israelit fira de tre stora judiska högtiderna påsk, pingst och Lövhyddohögtiden i Jerusalem, se 5 Mos 16:16. Kvinnor, äldre män, handikappade och barn under tolv år var undantagna, men många fromma kvinnor följde frivilligt med männen till dessa högtider. Detta är troligen Jesu första pilgrimsresa till Jerusalem. Hans föräldrar gick till Jerusalem varje år vid påskhögtiden.

⁴²När Jesus var tolv år gick de Jesu familj tillsammans med släktingar och vänner från Nasaret upp till högtiden som de brukade göra.

⁴³När högtidsdagarna var slut och de begav sig hem troligen redan efter de tre första dagarna i påskhögtiden som var de största, stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem för att fortsätta lyssna på undervisningen de dagar som återstod av påskhögtiden. Hans föräldrar visste inte det,

⁴⁴de trodde han var med i resesällskapet de antog detta eftersom det brukade vara så. De gick en hel dag, sedan började de leta efter honom överallt bland släktingar och bekanta. Kvinnorna och barnen under tolv år gick ofta före i en grupp, sedan kom männen och anslöt vid lägerplatsen. Eftersom Jesus just blivit tolv år antog de båda att han var i den andra gruppen.

⁴⁵När de inte hittade honom återvände de till Jerusalem nästa dag och sökte efter honom överallt längs med vägen.

⁴⁶Efter tre dagar första dagen tillbaka i Jerusalem hittade de honom i tempelområdet där medlemmar från Stora rådet, Sanhedrin, undervisade på sabbater och festivaler, så det var antagligen den sjätte dagen på påskhögtiden. Där satt han mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor.