Lukas 16:8-18

⁸Hans herre arbetsgivaren, den rike mannen lovordade den ohederlige förvaltaren för hans finurlighet (skicklighet, hans praktiska sätt att agera).” Detta är liknelsens höjdpunkt och överraskning - hur kan ägaren lovprisa den ohederlige förvaltaren som har minskat hans intäkter? Liknelsen berättar inte exakt hur förvaltaren gick till väga, men han sänkte skulderna vilket gjorde att hans herre kom i bättre dager hos dem som stod i skuld till honom. Kanske strök han räntan från skulden eller tog bort sin egen andel. Ordet ”finurlighet” här är ett neutralt ord som inte lägger någon moralisk värdering utan bara att det var logiskt och smart tänkt. ”Denna världens människor handlar finurligare (skickligare, klokare) mot sina egna än vad ljusets människor gör.

⁹Jag säger er: Skaffa er vänner med hjälp av den orättfärdiga mammon (förrädiska rikedomar, pengar), så att de människor ni hjälpt här i jordelivet välkomnar er i de eviga boningarna, den dag mammon förlorar sitt värde. Det ”finurliga” och kloka som förvaltaren gör, se vers 8, är att han inte längre slösar pengarna på sig själv genom att leva i lyx utan säkrar sin framtid med dem. Att samla skatter i himlen handlar om att vara givmild.

¹⁰Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är orättfärdig i smått är också orättfärdig i stort vilket den ohederlige förvaltaren visade sig vara.

¹¹Om ni inte har varit trogna i fråga om den orättfärdiga mammon (ägodelar, pengar), vem vill då anförtro er den sanna rikedomen evangeliet, andliga gåvor?

¹²Om ni inte har varit trogna med det som ägs av andra, vem vill då ge er vad som ska tillhöra er?

¹³Ingen tjänare speciellt ord för slav som tjänade i hemmen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller hålla sig till den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon (rikedom).”

¹⁴Jesus har berättat fyra liknelser. Tre där något borttappat återfinns och till sist liknelsen om den ohederlige förvaltaren, se Luk 15:1-16:13. Liknelserna var riktade till lärjungarna, men fariséerna lyssnade också. Allt detta hörde fariséerna som älskade pengar, och de hånade honom. Här används ett mer fientligt ord än i Luk 15:2 där de muttrade irriterat. Ordet här är ordagrant ”att lyfta näsan åt någon”. De sade ingenting, men deras kroppsspråk visade deras förakt för Jesus.

¹⁵Jesus sade till dem: ”Ni är sådana som förklarar er själva rättfärdiga inför människorna genom att visa upp en yttre fasad, men Gud känner era hjärtan. Det som är högt prisat av människor pengar och status är avskyvärt inför Gud.”

¹⁶Jesus fortsätter att tala till fariséerna som var experter på lagen och profeterna, dvs gamla testamentet: ”Lagen och profeterna förkunnade och profeterade om Messias fram till Johannes Döparen. Första delen i meningen saknar ett verb i grekiskan, så översättare fyller på med att lagen och profeterna ”förkunnade”, ”hade sin tid”, ”gällde”, ”profeterade om Messias” osv. Eftersom nästa vers säger att lagen inte ska förgås, kan innebörden inte vara att det första förbundet blivit ogiltigt. Det har dock skett ett skifte i och med att Johannes Döparen började predika evangeliet, som är det glada budskapet. Det är troligt att verbet ”förkunnas”, som används senare i meningen om evangeliet, också syftar på den första delen. I parallellstället används verbet ”profeterade”, se Matt 11:13. Skrifterna profeterade om Messias: Var och när han skulle födas, att han skulle födas av en jungfru och hur han skulle dö, se Mika 5:2; Dan 9:25; Jes 7:14; Jes 53. Sedan dess har de goda nyheterna (evangeliet) förkunnats, och alla försöker inta det (rycka det till sig med våld, tränga sig på). Ordet kan tolkas negativt att med våld försöka inta, eller positivt att ivrigt tränga sig på. Betydelsen verkar vara att när Johannes började predika att ”Guds rike har kommit nära”, uppstod en ivrig längtan bland folket att rycka det till sig, men alla gjorde det inte på rätt sätt, dvs. genom sinnesändring och tro på Jesus. Många tog till felaktiga metoder, så att Jesus t.o.m. måste dölja att han var Kristus och förbjuda lärjungarna och andra att berätta om honom. Ordet ”med våld” är samma ord som används i Joh 6:15 då man med våld tänkte göra Jesus till kung.

¹⁷Det är lättare för himmel och jord att förgå, än att en enda prick kort streck som särskiljer de hebreiska bokstäverna av lagen faller bort.

¹⁸Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.” Nu tar Jesus upp ett exempel från lagen. Detta är inte en fullständig utläggning om skilsmässa. Anledningen att han tar upp just detta kan vara för att fariséerna som såg sig själva vara så trogna lagen helt hade missat hjärtat i frågan om äktenskapet. Vissa fariséer som t.ex. rabbinen Hillel hade en liberal syn och tillät skilsmässa för något så banalt som vidbränd mat. Matteus hanterar mer ingående lagens intention i Bergspredikan, se Matt 5:21-48. Även undervisningen om skilsmässa är mer utförlig i Matteus. Den föregås av undervisning om förlåtelse, vilket alltid är Guds mål. Sedan, efter undervisningen om vad tanken var med äktenskap, följer en händelse hur Jesus bryr sig om och välsignar barnen, de som främst drabbas vid en skilsmässa, se Matt 18:15-19:15.