Lukas 12:3-52

³Därför ska allt vad ni har sagt i mörkret höras i ljuset, och det ni viskat i örat i enrum (i de innersta rummen, kamrarna), ropas ut på taken.

⁴Till er som är mina vänner säger jag: Frukta inte för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra något mer. Var inte rädda för vad de religiösa ledarna, eller andra människor, ska säga och göra. Var frimodiga!

⁵Jag ska tala om för er vem ni ska frukta. Frukta honom som efter döden har auktoritet att kasta er i Gehenna (helvetet). Ja, jag säger er: Honom ska ni frukta.

⁶Säljs inte fem sparvar för två assarion romerskt kopparmynt av låg valör, värdet motsvarade en sextondels denar eller en halv timlön? Ändå är ingen av dem bortglömd av Gud. Sparvar var den billigaste matvaran som såldes på marknaden. För en assarion kunde man köpa två sparvar, se Matt 10:29. Här ser vi att om man köpte fyra sparvar så fick man den femte på köpet. Om nu t.o.m. denna extra sparv, utan kommersiellt värde, inte är bortglömd av Gud - hur mycket mer ser då inte Gud oss människor som han köpt med Jesu dyra blod.

⁷Det är faktiskt så att till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Frukta inte (var inte rädda och oroliga), ni är mycket mer värda än många miljoner små sparvar.

⁸Jag säger er: Den som bekänner (erkänner, vill kännas vid) mig inför människorna, honom ska Människosonen också bekänna (erkänna, kännas vid) inför Guds änglar. På domens dag, se Apg 10:42-43; 17:31.

⁹Men den som förnekar mig inför människorna, han ska bli förnekad inför Guds änglar.

¹⁰Den som säger något mot Människosonen ska få förlåtelse, men den som talar mot den helige Ande ska inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande. Den som tror sig ha begått denna synd har med största sannolikhet inte gjort det. Detta uttalande var riktat till fariséerna.

¹¹När man ställer er till svars inför synagogor och myndigheter och makthavare, oroa er inte för hur ni ska försvara er eller vad ni ska säga.

¹²Den helige Ande kommer i den stunden att lära er vad ni ska säga.”

¹³Någon i folkhopen sade till honom: ”Mästare, säg åt min bror att dela arvet (deras faders fastighet eller mark) med mig.” Den äldsta sonen fick en dubbel lott jämfört med de andra sönerna, se 5 Mos 21:17. Om det blev tvister kring fördelningen brukade normalt rabbinerna lösa dem.

¹⁴Men Jesus sade till honom: ”Människa, vem har satt mig till domare eller medlare mellan er två?”

¹⁵Sedan sade han till dem de båda bröderna: ”Var ständigt på er vakt (skydda er) mot alla sorters girighet (habegär), för en människas liv handlar inte om materiellt överflöd (det är inte det som avgör er livskvalitet).”

¹⁶Därefter berättade han en liknelse för dem: ”En rik man hade åkrar som gav mycket goda skördar.

¹⁷Så han tänkte (resonerade fram och tillbaka med sig själv): ’Vad ska jag göra, för jag har inte plats för mina skördar?’

¹⁸Sedan sade han och i grekiskan används ordet ’jag’ åtta gånger och ’mina’ fyra gånger: ’Så här ska jag göra, jag river ner mina lador och bygger större, och där ska jag lagra all min säd och allt mitt goda.

¹⁹Sedan kan jag säga till mig själv (min själ): ’Du har nu mycket gott i förvar, det räcker många år framöver. Ta det nu lugnt, ät, drick och roa dig.’

²⁰Men Gud sade till honom: ’Du handlar dåraktigt (resonerar inte logiskt)! I natt ska din själ utkrävas av dig. Allt som du har samlat, vem ska då få det?’

²¹Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför rik i sin relation med Gud.”

²²Sedan sade Jesus till sina lärjungar: ”Därför säger jag er eftersom det är dårskap att bara fokusera på att samla rikedomar i den här världen som liknelsen om den rike mannen visade, se vers 16-21: Bekymra (oroa) er inte för ert liv (grekiska ’psuche’, jordelivet) vad ni ska äta, eller för er kropp, vad ni ska klä er med.

²³Livet (själen, hela den mänskliga varelsen) är mer än maten, och kroppen mer än kläderna!

²⁴Se reflekterande på (undersök noga, lär av) korparna. De varken sår eller skördar, de har varken förråd (inre kammare med gömda skatter) eller lada, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna? Korpen var en oren fågel, se 5 Mos 14:14. I Guds svar till Job frågar han retoriskt vem det är som förser korpen med mat, se Job 39:3. Tankarna går också till Elia som fick mat på ett övernaturligt sätt av just korpar, se 1 Kung 17:6. I jämförelse med den rike mannen som byggde lador, se vers 18, har korparna inga lador - de litar på Gud. Även om fåglarna inte sår och skördar är de inte overksamma. De sjunger och lovprisar Gud, samlar mat och bygger bon. Slutsatsen är att om Gud upprätthåller fåglarna i sin skapelse, hur mycket mer ska han inte då försörja sina älskade barn.

²⁵Vem av er kan genom att oroa (bekymra) sig lägga en enda aln till sin livslängd (längd)? En aln, grekiska ”pechys”, används främst för att mäta längd men även tid. Den romerska alnen motsvarade 45 cm och var ungefär som en mans underarm, ­avståndet ­mellan armbågen och långfingret. Tidsmåttet var inte helt definierat, men det beskrev en kort tid. Det kunde syfta på det korta ögonblick det tog att ta ett steg och röra sig framåt en aln. I förhållande till år kunde en ”pechys” motsvara en timme eller en dag. Slutsatsen är att oro inte kan förlänga livet ens ett enda steg på vår livsvandring - några sekunder, timmar eller dagar. Oro kan inte heller göra stor förändring som att öka vår längd med en halvmeter.

²⁶Om ni inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då för allt det andra?

²⁷Se reflekterande på (undersök noga, lär av) liljorna (de vilda blommorna), hur de växer. De arbetar inte (sliter inte hårt på gränsen till utmattning) eller spinner. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt (majestät) var klädd som en av dem 1 Kung 10:4-7.

²⁸Om nu Gud kläder gräset på marken, som i dag grönskar och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skulle han då inte kläda er? Så liten (kortvarig) tro (trofasthet, förtröstan) ni har!

²⁹Sök inte (var inte fixerade vid) vad ni ska äta och dricka, och oroa er inte. Detta är enda gången det grekiska ordet ”meteorizomai” används för oro i Nya testamentet. Det kan beskriva hur ett skepp kastas för havets vågor, och bilden blir då en oro där man kastas mellan hopp och fruktan. En annan betydelse är något högt i luften. Ordet ”meteor” kommer från detta ord. Betydelsen blir då att inte sätta oproportionerliga skyhöga förväntningar på jordiska ting som sin trygghet, vilket bara leder till oro och besvikelse.

³⁰För allt detta mat och dryck söker (jagar, strävar) hedningarna efter, men er Far vet att ni behöver det.

³¹Nej, sök (var fixerade vid) hans rike, så ska ni få det andra också.

³²Var inte rädd, du lilla hjord! För det är er Faders goda vilja (stora glädje) att ge er riket. Ordet för hjord användes oftast om en fårhjord. Jämfört med världens riken var de tolv en liten grupp, som en liten fårhjord. Men de har en god herde som beskyddar dem. De har också del i Guds rike vilket innebär kungens beskydd, privilegier, försörjning osv. Det finns ingen anledning till oro!

³³Sälj vad ni äger och ge till de fattiga (donera till välgörenhet). Skaffa en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.

³⁴För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.”

³⁵Jesus fortsätter att undervisa: ”Fäst upp era kläder och håll lamporna (lyktorna) brinnande. Ordagrant ’omgjorda era länder’, dvs. bind upp rocken för att vara redo.

³⁶Var som tjänare som väntar på att deras herre ska komma hem från bröllopsfesten som kunde pågå upp till sju dagar, så att de genast kan öppna när han kommer och bultar på porten.

³⁷Saliga (lyckliga, välsignade) är de tjänare som deras herre finner vakna (alerta, vakande, vid liv) när han kommer tillbaka. Sannerligen säger jag er, han ska fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv gå och passa upp dem.

³⁸Om han så kommer under den andra nattvakten (klockan 21-24, före midnatt) eller den tredje (klockan 24-03, efter midnatt) - saliga (lyckliga, välsignade) är de tjänarna. I Mellanöstern går solen ner vid sextiden på kvällen och upp igen tolv timmar senare. Romerska nattvakten var indelad i fyra pass, den judiska i tre. Eftersom Lukas refererar till det romerska systemet i Apg 12:4, är det troligen samma system med tretimmarspass även här. Oavsett exakta tider så kommer tjänarnas herre på natten då tjänarna är som tröttast.

³⁹Jag vill att ni förstår detta Jesus ger ännu en liknelse för att illustrera hur viktigt det är att vara vaken: Om en husägare (familjefar) visste vilken timme tjuven kom, skulle han inte tillåta att någon bröt sig in i hans hus.

⁴⁰Ni måste också vara beredda som tjänarna i den första liknelsen, och husbonden i den andra, för Människosonen kommer i en timme då ni inte väntar det.”

⁴¹Då frågade Petrus: ”Herre, talar du om oss de tolv lärjungarna i den här liknelsen, eller om alla?” Jesus undervisar om den glädje som väntar de tjänare som är klädda för tjänst, har sina lampor brinnande och inte slumrar när Herren kommer tillbaka, se vers 35-40. Petrus undrar vem han talar om. Jesus svarar genom att ställa en retorisk fråga, där Petrus, lärjungarna och alla som agerar på det sättet identifieras med en vis förvaltare. I parallellstället Mark 13:37 är svaret tydligt att inte bara lärjungarna ska vaka utan ”alla ska vaka”. Alla kommer att hållas ansvariga utifrån sin kunskap vilket är slutsatsen i vers 47-48.

⁴²Herren sade: ”Vem är den trogne och visa förvaltaren (som fått ansvar att övervaka och leda ett visst område) som av sin herre blivit satt över tjänstefolket och som ska ge dem mat i rätt tid?

⁴³Salig (lycklig, välsignad) är den tjänare som är sysselsatt med det han ska göra (gör sitt uppdrag) när hans herre kommer tillbaka.

⁴⁴Jag säger er sanningen, han ska låta tjänaren få ansvara över allt han äger.

⁴⁵Men om den tjänaren skulle säga i sitt hjärta: ’Min herre är försenad’ (det dröjer innan han kommer), och han börjar slå de andra tjänarna, både män och kvinnor, och äter, dricker och blir berusad,

⁴⁶då ska hans herre komma en oväntad dag och i en oväntad timme och hugga honom i två delar straffa honom hårt, och låta honom få sin plats bland de otrogna (opålitliga) hycklarna, de som själva kallar sig tjänare men som medvetet gör tvärt emot sin kallelse.

⁴⁷Den tjänare som vet sin herres vilja, men inte förbereder sig eller handlar efter hans vilja, ska bli slagen med många slag.

⁴⁸Men den som inte vet har förhållandevis lite kunskap om sin herres vilja och gör något som förtjänar straff ska piskas med några få slag. Av den som har fått mycket av Gud ska det krävas mycket, och av den som människor har anförtrott mycket den som har ansvar för att ta hand om andra, att portionera ut mat, uppdraget i vers 42, av honom kommer det att krävas ännu mer (ordagrant ’de kommer att kräva ännu mer’).”

⁴⁹”Jag har kommit för att tända en eld (kasta eld) på jorden - jag önskar så att den redan brann! I det naturliga ger elden värme och ljus, men samtidigt förtärs också materialet som brinner. Elden förädlar metaller så att bara det som är äkta består. I Bibeln används eld som en bild på Guds helighet, dom och dopet i den helige Ande. Att Jesus önskar att elden brann syftar antagligen på flera saker - att prövningens eld skulle förädla de troende att leva helt överlåtna till honom, att pingstdagen redan var här så att de troende var brinnande i den helige Ande och var klara ljus i en mörk värld. Det var det som skedde när Guds ord blev uppenbarat i hjärtat på Emmausvandrarna och det var som en eld inom dem, se Luk 24:32.

⁵⁰Men jag har ett dop att döpas med lidandets dop, hans död och uppståndelse, och jag är svårt ansatt tills det är fullbordat.

⁵¹Tror ni jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, däremot åtskillnad (splittring, delning) Den fred som Jesus ger är mellan Gud och människa, se Jes 9:6. Vi uppmanas att sträva efter fred med alla, se Heb 12:14, men alla vill inte, se 2 Tim 3:12. Det är inte Guds vilja, eller han som orsakar splittring, men den är oundviklig. Det är konflikt mellan ljus och mörker, mellan Guds barn och djävulens barn, och denna konflikt når även medlemmar i en och samma familj. När en människa blir frälst och lever i ljuset blir kontrasten till det tidigare livet i mörkret helt uppenbar. Tidigare vänner kan bli fiender när de upplever sig dömda, se Joh 3:16-21.

⁵²För från och med nu ska fem i samma familj vara separerade, tre mot två och två mot tre. Nu ges ett exempel från en familj med fem personer.