3Juda födde Peres och Serach, vilkas mor var Tamar sonhustru till Juda inblandad i en komplicerad relationshistoria, se 1 Mos 38, Peres födde Hesron, Hesron födde Ram,
4Ram födde Amminadav, Amminadav födde Nachshon, Nachshon födde Salma,
5Salma födde Boas, vars mor var Rahab (Rachav) en hedning med ett förflutet som prostituerad i staden Jeriko, se Jos 2, Boas födde Oved, vars mor var Rut en änka från Moab som följde med sin svärmor Noomi tillbaka till Juda, Oved födde Jishaj (Isai),
6Jishaj födde David, konungen. Både ”David” och ”konung” är i bestämd form i grekiskan vilket ger en extra betoning. Ordagrant: ”Daviden, konungen”. Andra delen har fjorton led mellan Salomo och Jojakin, David nämns igen men räknas inte som ett led. Trettio namn nämns, inklusive upprepningen av David och Batsebas man Uria som inte ingår i trädet. Av dessa är 29 män och en kvinna. David födde Salomo, vars mor Batseba var Urias hustru som David stal från honom, se 2 Sam 11,
7Salomo födde Rehabeam, Rehabeam födde Avia, Avia födde Asa,
8Asa födde Joshafat, Joshafat födde Joram, Joram födde Ussia här hoppar Matteus över tre led,
9Ussia födde Jotam, Jotam födde Achas, Achas födde Hiskia,
10Hiskia födde Manasse, Manasse födde Amon, Amon födde Josia,
11Josia födde Jojakin och hans bröder, vid den tid då folket fördes bort till Babylon 2 Kung 24:14; 1 Krön 3:15-16.
12Tredje delen har fjorton led från Jojakin till Jesus. Jojakin räknas både till denna och föregående uppräkning. Tjugosju namn nämns, inklusive upprepningen av Jojakin. Av dessa är 26 män och en kvinna. Efter exilen i Babylon: Jojakin födde Shealtiel, Shealtiel födde Serubbabel,
13Serubbabel födde Avihud, Avihud födde Eljakim, Eljakim födde Asor,
14Asor födde Sadok, Sadok födde Akim, Akim födde Elihud,
15Elihud födde Elasar, Elasar födde Mattan, Mattan födde Jakob,
16Jakob födde Josef, Marias man; I grekiskan är Josef i bestämd form för att ge betoning genom henne Maria föddes Jesus som kallas Kristus. Grekisk översättning av hebreiskans Messias, som betyder ”den Smorde”.
17Antalet släktled är alltså: från Abraham till David fjorton led, från David till fångenskapen i Babylon fjorton led och från fångenskapen i Babylon till Kristus fjorton led. Den hebreiska kulturen som Matteus riktar sig till är förtjust i siffror och språklig symmetri. Att just talet fjorton har valts kan bero på att det är två gånger talet sju som står för fullhet. Fjorton är också det hebreiska numeriska värdet på Davids namn. När man jämför Matteus släkttavla med Lukas släkttavla, se Luk 3:23-37, finns det skillnader. Matteus hoppar ibland över några led för att få en litterär symmetri med tre grupper med fjorton generationer i varje grupp. Det grekiska ordet ”gennao”, som översatts ”födde”, kan också betyda ”förfader” och behöver inte betyda att sonen är i direkt nedstigande led. Andra skillnader är att Matteus startar med judarnas förfader Abraham och verkar relatera till Josefs släktskap med David. Lukas däremot går via Maria hela vägen till tillbaka till Adam och Eva, för att betona att han är hela mänsklighetens Frälsare. I nästa kapitel nämns Josef vid namn, medan Maria refereras till som barnets mor.