1För vi alla troende vet (med all säkerhet) att om vårt jordiska tält som är en bild på vår kropp som är temporär rivs ner så har vi en permanent byggnad från Gud, en evig boning i himlen som inte är gjord av människohand. Johannes använder en liknande bild på hur Jesus bodde, ordagrant ”tältade” här på jorden, se Joh 1:14. Frasen ”vi vet” syftar på det Paulus tidigare undervisat korintierna om i 1 Kor 15.
2Därför suckar vi i vårt tält och längtar att få iklä oss vår himmelska boning,
3för när vi väl är klädda i den ska vi inte stå där nakna.
4Ja, vi som bor i detta tält suckar tungt. Vi vill ju inte bli avklädda utan påklädda, så att det som är dödligt uppslukas av livet.
5Och den som berett oss för just detta är Gud, som har gett oss Anden som en garant.
6Därför är vi alltid vid gott mod, även om vi vet att vi är borta från Herren så länge vi är hemma i kroppen.
7Vi lever (vandrar) här i tro, utan att se.
8Men vi är ändå vid gott mod och skulle hellre flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren.
9Därför sätter vi en ära i att vara till behag för honom, vare sig vi är hemma eller borta.
10Vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en ska få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.
11Vi vet alltså vad det är att frukta (vörda, respektera) Herren, och därför försöker vi vinna människor. För Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten.
12Vi vill inte rekommendera oss själva igen inför er, bara ge er tillfälle att vara stolta över oss. Då har ni något att svara dem som skryter med det yttre och inte med det som finns i hjärtat.
13Har vi varit från våra sinnen, så var det för Gud. Är vi sansade och samlade, så är det för er.
14Paulus förklarar nu orsaken till varför han gett hela sitt liv till att tjäna Gud. Det är Kristi kärlek som motiverar oss (hans osjälviska, utgivande kärlek pressar på från alla sidor och lämnar oss inget annat val), eftersom vi har förstått att om en har dött i allas ställe, då har alla dött. Den som tagit emot Kristus har dött bort från synden, sig själv och sina egna planer för att leva i Jesus, se Gal 2:20.
15Han har dött för alla för att de som lever inte ska leva för sin egen skull, utan för honom som dog för dem och uppstod från de döda.
16Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis (efter köttet). Även om vi också har uppfattat Kristus på det sättet före frälsningen, så gör jag det inte nu längre.
17Därför om någon människa är i (förenad med) Kristus är han en ny skapelse (en bättre skapelse, inte bara en omkonstruktion utan en helt ny skapelse). Det gamla som inte hör hemma i det nya livet med Jesus är borta. Se, allt har blivit nytt! Vi lever på ett helt nytt sätt nu, vår ande har fått kontakt med Guds Ande och vi är ett i Jesus.
18Allt detta kommer är en gåva från Gud, som genom Jesus Kristus försonade (återupprättade) oss med sig själv gjorde så att vi kunde få frid med Gud och gav oss försoningens tjänst (ämbete, ”diakonia” på grekiska).
19Det var Gud personligen som i Kristus försonade (återupprättade) världen med sig själv. Han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde oss budskapet om denna försoning.
20Nu är vi ambassadörer för Kristus som representerar Jesu konungarike, som om det är Gud som inbjuder (uppmuntrar, manar) genom oss. Vi ber er på Kristi vägnar: Försona er med Gud (ta tillvara på nåden att bli upprättad med Gud).
21Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli ett med Guds rättfärdighet.
