Lukas 22:43-49

⁴³Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. Han återfick styrka för att kunna gå igenom det som väntade.

⁴⁴Hans själsvånda växte i intensitet (konflikten och hans emotionella kval blev större), och han sträckte sig till sitt yttersta i bön. Hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på jorden. Detta ord, ”sträcka sig till sitt yttersta”, används bara en gång till om bön, och det är i Apg 12:5 när församlingen ber för Petrus som är fängslad och ska halshuggas nästa dag om inte Gud svarar på bön, vilket han gör. Vissa manuskript har inte med verserna 43-44.

⁴⁵När han rest sig upp från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat, utmattade av sorg.

⁴⁶Då sade han till dem: ”Varför sover ni? Res på er och be att ni inte kommer i frestelse.” Detta händer flera gånger, se Matt 26:39-44.

⁴⁷Medan han ännu talade kom en folkskara romerska soldater, se Joh 18:3, och tempelvakter, se Luk 22:52. Den leddes av Judas, en av de tolv. Han gick fram till Jesus för att kyssa honom.

⁴⁸Jesus sade till honom: ”Judas, förråder du Människosonen med en kyss?” Den dåtida vanliga hälsningen med en kyss som beskrev respekt och vördnad blev här ett tecken för svek.

⁴⁹När de som var omkring Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: ”Herre, ska vi slå till med svärd?”