Text copied!
CopyCompare
Ɨ niuucari tɨ jejcua, tɨ ajta jɨme'en ra'axa a'ɨjna ɨ tavastara'a, ɨ Cɨriistu'u tɨ ji'i Jesús tɨ̀ tu'irájtuaa - Los Hechos

Los Hechos 14

Help us?
Click on verse(s) to share them!
1Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Pablo, ajta ɨ́ Bernabé, matɨ́ꞌɨj meꞌuun aꞌaráꞌa aꞌujna Iconio, aj mú mi aꞌuteájrupi huaꞌatéyujtaꞌa aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan. Aꞌuu mú tihuaúꞌixaa ɨ́ teɨte tzáahuatiꞌiraꞌa jɨmeꞌe. Aꞌɨ́j mú jɨ́n, jeíhua ráꞌantzaahua aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan, majta ɨ́ mej seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan.
2Majta seica, ɨ́ mej caí téꞌatzaahuateꞌecaꞌa, aꞌɨ́ɨ mú caꞌaníjraꞌa huaꞌutáꞌa aꞌɨ́mej ɨ́ mej seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan. Aꞌɨ́j mú jɨ́n aꞌij puaꞌa teꞌutánamuajriꞌi aꞌɨ́mej ɨ́ mej huaꞌapua.
3Aꞌɨ́j mú jɨ́n áꞌatee aꞌɨ́jna ɨ́ Pablo, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Bernabé, caꞌanín mú jɨ́n tihuaꞌutáꞌixaa ɨ́ tavástaraꞌa jetze meꞌecan. Aꞌɨ́j pu jɨ́n caꞌaníjraꞌa huaꞌutáꞌa mej mi miyen huárɨni mej ráamuaꞌaree ɨ́ teɨte, mej Dios jetze araújcaꞌane ɨ́ mej huaꞌapua.
4Majta ɨ́ teɨte ɨ́ mej éꞌechejcaꞌa u chajtaꞌa, aꞌɨ́ɨ mú tiújseꞌɨrihuaꞌa seica mej miyen tíꞌijmuaꞌareerecaꞌa aꞌɨ́mej jemi ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan, majta seica tíꞌijmuaꞌareerecaꞌa aꞌɨ́mej jemi ɨ́ mej huaꞌapua.
5Aj mú mi meꞌɨ́n ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan, majta aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan, aꞌɨ́mej jamuan ɨ́ mej tihuáꞌaijteꞌe, aꞌɨ́ɨ mú miyen tiraaxɨ́ꞌepɨꞌɨntare mej nuꞌu aꞌij puaꞌa huárɨni, majta nuꞌu huaꞌuteátuꞌasixɨꞌɨn tetej jɨmeꞌe.
6Aj mú mi ráamuaꞌareeriꞌi aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej huaꞌapua. Aꞌɨ́j mú jɨ́n huataúruu. Aꞌuu mú aꞌaráꞌa aꞌujna jáꞌahuaꞌa tɨ ayén téjaꞌarájtehuaa tɨjɨ́n Listra, ajta tɨ ayén téjaꞌarájtehuaa tɨjɨ́n Derbe. Aꞌuu pu jetzen ajtémeꞌecan aꞌujna u Licaonia. Majta áꞌujujhuaꞌaneꞌe tɨ́j naꞌa aꞌu tɨ ɨmuá jaꞌuꞌástɨmee ɨ́ chuej.
7Maúcheꞌe mú tihuáꞌaꞌixaateꞌecaꞌa ɨ́ teɨte aꞌɨ́jna ɨ́ niuucari tɨ jɨ́n Dios huaꞌirátuaasin.
8Aꞌuu pu seɨj aꞌutéveecaꞌa aꞌujna jáꞌahuaꞌa Listra, tevi tɨ caí ráꞌayeꞌivejcaꞌa ɨ́ ruꞌɨ́ɨca jetze. Ayee pu éeneꞌe huanúꞌihuacaꞌa. Capu huáyeꞌicaa.
9Aꞌɨ́ɨ pu ráanamuajriꞌi aꞌij tɨ tíꞌixajtacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Pablo. Tɨꞌɨquí aꞌɨ́ɨn Pablo raaseíj. A pu temuaꞌa naa tirúꞌumuaꞌareerecaꞌa tɨ aꞌɨ́jna tɨ caí rɨ́ꞌen ruꞌɨ́ɨca jetze, aꞌɨ́ɨ pu rujni aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ téꞌantzaahuateꞌen.
10Aj pu i ayén tiraatajé caꞌanín jɨmeꞌe tɨjɨ́n: ―Huatéechaxɨ. Tɨꞌɨquí aꞌɨ́ɨn ájtzucu. Ajta á áꞌucheꞌecaneꞌe jáꞌaraa.
11Matɨ́ꞌɨj raaseíj aꞌij tɨ tiꞌitɨ́j huáruu ɨ́ Pablo, aj mú mi huajíjhuacaꞌa ɨ́ teɨte runiuuca jɨmeꞌe mej jɨ́meꞌen tíꞌixaxaꞌa aꞌujna Licaonia. Miyen tɨjɨ́n: ―Ɨ́ Dioosi mú yé veꞌecáane. Cu xɨee muaateújteɨtestecaꞌa mej mi yé huataseíjre íiye itejmi jemi.
12Yee mú tiuꞌutaxájtacaꞌa tɨjɨ́n: ―Amɨjna mɨ Bernabé, aꞌɨ́ɨ pu hui aꞌɨ́ɨn púꞌeen ɨ́ Dios tej tiyen ratamuáꞌamua tɨjɨ́n Júpiter, ajta amɨjna ɨ́ Pablo, aꞌɨ́ɨ pu hui aꞌɨ́ɨn púꞌeen aꞌɨ́jna ɨ́ Mercurio. Ayee mú raatamuáꞌa meꞌɨ́jna ɨ́ Pablo, aꞌiné aꞌɨ́ɨ pu nuꞌu raataxájtacaꞌa.
13Aa pu vejliꞌi jéꞌeseijreꞌecaꞌa ɨ́ teyuu aꞌɨ́jna taꞌanténineꞌi aꞌujna chajtaꞌa. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ puaarij tɨ tíꞌivaɨreꞌe Júpiter jemi aꞌujna teyujtaꞌa, aꞌɨ́ɨ pu u huajaꞌuvéꞌejajpuacaꞌa ɨ́ tuuruꞌuse, ajta ɨ́ xuuxuꞌu tɨ tutíjhua. Aꞌɨjna ɨ́ puaarij, majta ɨ́ teɨte, aꞌɨ́ɨ mú huáꞌanaꞌamicheꞌe ɨ́ tuuruꞌuse, majta huáꞌumuaɨꞌɨvejtacaꞌa.
14Majta meꞌɨ́n ɨ́ Pablo, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Bernabé, matɨ́ꞌɨj ráamuaꞌareeriꞌi, á mú aúurupi ɨ́ teɨte tzajtaꞌa, meruaachijméꞌe, majta antijíihua. Matɨ́ꞌɨj mi amuacaícan tiuꞌutésiujtzaꞌanaxɨ ɨ́ tiúꞌujcɨɨxu meꞌɨ́jna jɨmeꞌe mej mi meꞌɨ́jna jɨ́n huaꞌutáꞌijmɨijra ɨ́ teɨte.
15Miyen tɨjɨ́n: ―Múꞌeen teteca, ¿aꞌiné sej si siyen rɨcɨ? Teen tu hui teajta teteca púꞌeen, setɨ́j múꞌeen. Ayee tu ꞌeen jɨ́n mú aꞌuvéꞌejuꞌun tetáꞌaj tejamuáꞌixaateꞌen setáꞌaj múꞌeen raatapuáꞌajta seꞌíjna tɨ caí tiꞌitɨj vaɨreꞌe, setáꞌaj raténaꞌamicheꞌen ɨ́ Dios tɨ iꞌirúuri, tɨ ajta raatétaahuacaꞌa ɨ́ ta japua tɨ auuteájmua, ajta ɨ́ chaanaca tej japuan yen seijreꞌe, ajta ɨ́ jaj tɨ íiyen seijreꞌe ta jamuan, ajta nain tɨ́j naꞌa puaꞌamé tíꞌiseijreꞌe íiyen chaanaca japua, ajta jaj tzajtaꞌa tɨ tíꞌiseijreꞌe.
16’Aꞌájnáꞌɨmua pu hui Dios huaꞌutáꞌa ɨ́ teɨte mej miyen éeneꞌen seijreꞌe matɨ́j meꞌɨ́n tíꞌijxeꞌeveꞌecaꞌa.
17Mɨ ajta, tɨ́j naꞌa jéjcua ɨmuá tɨ́j naꞌa tɨ yú eꞌiréꞌene, Dios pu huáꞌa jemi tiuꞌuteájtuaa ɨ́ mej jɨ́meꞌen ráamuaꞌaree aꞌij tɨ yeꞌí huarɨ́j ɨ́ Dios. Ayee xu hui tíꞌijmuaꞌaree tɨ Dios áꞌamuachaꞌɨ́j temuaꞌa naa. Nain pu jɨ́n tejámuaatévaɨreꞌesin viite jɨmeꞌe, mej huáviiye, ajta tɨ tiúꞌucɨɨre, ajta tejámuaatáꞌasin ɨ́ sej ráacuaꞌani, ajta sej rɨꞌéeneꞌe seíireꞌe xáꞌaraꞌani mɨ ruxɨ́ejniuꞌuca jetze. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa.
18Muꞌiicáca pu huatáꞌixaa ɨ́ teɨte. Xaꞌichuꞌi pu huaꞌutéemuaꞌitɨ mej mi caí miyen tihuáꞌamuaɨꞌɨvejteꞌe.

19Aj mú mi seica u aꞌuvéꞌejuꞌun. Aꞌuu mú eꞌeráacɨ aꞌujna jáꞌahuaꞌa Antioquía, majta meꞌújna Iconio. Aꞌii mú aꞌɨ́ɨn púꞌeen ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan. Matɨ́ꞌɨj mi huaꞌutáꞌixa ɨ́ teɨte tɨ nuꞌu aꞌij puaꞌa tíꞌitevij ɨ́ Pablo. Matɨ́ꞌɨj mi raateátuꞌasixɨ tetej jɨmeꞌe. Ayee mú tiuꞌumuáꞌaj tɨjɨ́n huamɨ́ꞌɨ. Aꞌɨ́j mú jɨ́n mi yaꞌujáanajraa á puaꞌacɨé ɨ́ chajtaꞌana jetze.
20Aj mú mi meꞌɨ́n ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe meꞌuun eꞌetiújseɨj aꞌu mej yauujájsimeꞌe ɨ́ Pablo. Muaꞌajteáxɨɨrecaꞌa aꞌu mej yauutéj. Jɨ́meꞌen muꞌu jemin ajteáxɨɨrecaꞌa, aj pu i ájchee aꞌɨ́jna ɨ́ Pablo. Ajtahuaꞌa, pu aꞌuteájrupi u chajtaꞌa. Yee ruijmuaꞌateꞌe yee, aꞌɨ́ɨ pu áꞌuraa aꞌɨ́jna jamuan ɨ́ Bernabé. Aꞌuu mú aꞌucɨ́j u Derbe.
21Aꞌuu mú tihuaúꞌixaa ɨ́ niuucari jɨmeꞌe tɨ jɨ́n Dios huaꞌirátuaasin. Jéihua mú huaꞌutéemuaꞌitɨ ɨ́ teɨte aꞌujna Derbe, mej mi meꞌɨ́n téꞌantzaahuateꞌen. Aj mú mi huaréꞌacɨ meꞌújna u Listra, majta meꞌújna u Iconio, majta u Antioquía.
22Nainjapua mú caꞌaníjraꞌa huaꞌatáꞌa aꞌɨ́mej ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe mej mi caí ratápuaapuaꞌajtaꞌan mej téꞌatzaahuateꞌe, majta huaꞌutáꞌixa tɨ nuꞌu ayén tiúꞌujxeꞌeveꞌe tɨ jaꞌatɨ amuacaícan ayén tirajpuaíitzi áꞌaraꞌani tɨ i aꞌuun aꞌuteárute aꞌujna tɨ éꞌeseijreꞌe ɨ́ Dios.
23Majta huaꞌavéꞌehuau ɨ́ huaꞌavaujsi mej mi tiuꞌutévaɨreꞌen u huáꞌa teyujtaꞌa. Matɨ́ꞌɨj téniúuveꞌe, majta huaúritziꞌive, aj mú mi raꞌíjca ɨ́ tavástaraꞌa naíjmiꞌica ɨ́ mej ráꞌatzaahuateꞌe.
24Matɨ́ꞌɨj antacɨ́j aꞌujna jáꞌahuaꞌa seɨ́j chuéjraꞌa japua tɨ ayén téjaꞌarájtehuaa tɨjɨ́n Pisidia. Aꞌuu mú aꞌaráꞌa aꞌujna jáꞌahuaꞌa seɨ́j chuéjraꞌa japua tɨ ayén téjaꞌarájtehuaa tɨjɨ́n Panfilia.
25Aj mú mi meꞌuun aꞌaráꞌa chajtaꞌa tɨ ayén téjaꞌarájtehuaa tɨjɨ́n Perge. Aꞌuu mú tihuaúꞌixaa ɨ́ niuucari jɨmeꞌe. Aj mú mi aꞌucɨ́j aꞌujna jáꞌahuaꞌa chajtaꞌa tɨ ayén téjaꞌarájtehuaa tɨjɨ́n u Atalia.
26Aꞌuu mú baarcu jetze atéecɨ. Matɨ́ꞌɨj mi antacɨ́j yútan pújmeꞌen aꞌujna jáꞌahuaꞌa Antioquía. Aa pu pɨ́tejáꞌarɨcɨ aꞌu mej yauꞌíjca ɨ́ Dios tɨ huaꞌachaꞌɨ́ɨ áꞌaraꞌani mej mi miyen rɨjca aꞌij mej tíhuaꞌutaꞌítiꞌiriꞌi ɨ́ ruꞌihuaamuaꞌa.
27Matɨ́ꞌɨj mi meꞌuun aꞌaráꞌa aꞌujna Antioquía. Aj mú mi huaꞌajtéseɨj ɨ́ mej teyujtaꞌa eꞌetiújseꞌɨrihuaꞌa. Nain mú tihuaꞌutáꞌixaa ɨ́ niuucari jɨmeꞌe aꞌij tɨ Dios ayén tihuaꞌutáꞌa aꞌɨ́mej ɨ́ mej seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan mej mi majta meꞌɨ́n téꞌantzaahuateꞌen.
28Matɨ́ꞌɨj mi meꞌuun áꞌatee huáꞌa jamuan ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe aꞌujna Antioquía.