34 Folket svarade honom: ”Vi har hört av lagen att Kristus Messias, den smorde ska vara kvar för evigt. Ps 89:35-37; Jes 9:7; Hes 37:25 Hur kan du säga att Människosonen måste bli upphöjd på ett kors? Vem är denne Människoson?”
35 Jesus sade till dem: ”Bara en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret (ondska, synd) får makt över er. Den som vandrar i mörkret (har som vana och livsstil att leva i mörkret) vet inte vart han går.
36 Så länge ni har ljuset: tro (lita, luta er emot det) så att ni blir ljusets barn (ett folk som är fyllt av och karaktäriseras av ljus).” När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.
37 Trots alla de tecken (under, mirakler) han hade gjort inför dem trodde de inte på honom,
38 för att profeten Jesajas ord skulle gå i uppfyllelse: ”Herre, vem trodde på vårt budskap (rapport, predikan), och för vem har Herrens arm (Guds stora kraft) blivit uppenbarad?” Jes 53:1
39 Anledningen till att de inte kunde tro var, som Jesaja också sade:
40 ”Han har förblindat deras ögon och förhärdat deras hjärtan (gjort dem okänsliga, hårda) Gud förhärdade deras hjärtan efter att de själva redan valt att lämna Gud, så de inte ser med sina ögon och förstår (tänker, reflekterar) med sitt hjärta, och vänder om (återvänder) och blir helade av mig.” Jes 6:10
41 Jesaja sade dessa saker när han sett hans ära (härlighet) och talade om honom.
42 Trots allt detta fanns det bland ledarna i Stora rådet, Sanhedrin, det högsta beslutande organet bland judarna många som trodde (litade, lutade sig emot) honom. Men på grund av fariséerna så bekände (tillkännagav) de inte det för att inte bli utstötta från synagogan.
43 De värdesatte människors ära högre (älskade människors beundran och acceptans mer) än äran från Gud.
44 Under den sista veckan undervisar Jesus på tempelområdet i Jerusalem. Detta är det sista talet till folket. Men Jesus ropade med hög röst: ”Den som tror på (har för vana att lita, lutar sig emot) mig, tror inte bara på mig utan på honom som sänt mig.
45 Den som ser (gång på gång medvetet fäster sin blick på) mig ser honom som sänt mig.
46 Jag har kommit som ett ljus till världen, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret.
