Apostlagärningarna 15:21-38

²¹Anledningen till dessa fyra förhållningsregler är att Mose har ju sedan urminnes tider haft sina förkunnare i alla städer, och man läser ju högt från honom i synagogorna varje sabbat.” I synagogorna runt om i världen läste man igenom Moseböckerna varje år. Reglerna i 3 Mos 17-18 var välkända.

²²Då beslöt apostlarna, de äldste och hela församlingen att utse några män bland sig och sända dem till Antiokia tillsammans med Paulus och Barnabas. De valde två ledande män bland bröderna: Judas, som kallades Barsabbas, och Silas Silvanus. Detta är enda gången Judas Barsabbas omnämns. Han kan vara Josef Barsabbas bror, se Apg 1:23. Namnet ”Bar-sabbas” betyder ordagrant ”född på en sabbat”. Silas är också känd som Silvanus, vilket är den längre latinska formen av hans namn, se 1 Pet 5:12. Han följer senare med Paulus på hans andra resa, se Apg 15:32, 41; 16:25. Judas var en jude från Judéen och Silas var grek. Man valde en från varje sida i konflikten som skulle följa med Paulus och Barnabas och bekräfta beslutet.

²³Man skickade med dem följande brev: Avsändare: Apostlarna och de äldste (församlingsledarna), era syskon (bröder och systrar i tron) i Jerusalem. Mottagare: Syskonen (bröderna och systrarna) som inte är av judisk börd i staden Antiokia, Syrien och Kilikien. Dessa tre namn utgör själva adressen till brevet. De två områdena, Syrien och Kilikien, var administrativt en romersk provins som styrdes från staden Antiokia. Hälsningar (var glada)!

²⁴Vi har hört att några som kommit från oss har oroat er (ordagrant ”plundrat och rivit ner”) med sin undervisning och skakat om era själar. Men vi har inte gett dem något uppdrag att undervisa att ni måste hålla hela den judiska lagen och att männen måste omskära sig.

²⁵Därför har vi enhälligt beslutat att utse några män och sända dem till er tillsammans med våra kära bröder Barnabas och Paulus,

²⁶som har vågat (riskerat) sina liv för vår Herre Jesu Kristi namn.

²⁷Vi sänder alltså Judas och Silas, och de kommer muntligen att meddela samma sak.

²⁸Den helige Ande och vi har beslutat att inte lägga på er någon mer börda förutom följande nödvändiga regler:

²⁹att ni håller er borta från att äta kött offrat till avgudar 3 Mos 17:1-9, från att äta blod 3 Mos 17:10-12, från att äta kött av kvävda djur 3 Mos 17:13-16 och från sexuell omoral (otukt, grekiska ordet ”pornea”) 3 Mos 18:1-23. Här i det formella brevet ändras ordningen i Jakobs muntliga framställning från vers 20, så de fyra områdena exakt följer rubrikerna i 3 Mos 17-18. Reglerna i dessa två kapitel har universell karaktär. De gäller både judar och icke-judar, se 3 Mos 17:8, 10, 12, 13, 15; 18:24, 26, 30. De gällde även folket som bodde i landet före Israel, se 3 Mos 18:24-25. I 3 Mos 18 definieras vad sexuell omoral är. Det är förbjudet att ha sexuella relationer med nära släktingar, utanför äktenskapet, med någon av samma kön eller med djur. Ni gör rätt om ni undviker sådant. Allt gott!

³⁰De Paulus, Barnabas, Judas och Silas skickades nu i väg och kom ner till Antiokia i Syrien, där de sammankallade församlingen och överlämnade brevet.

³¹När de läste det högt i församlingen blev man glada över denna uppmuntran (den tröst och uppbyggelse det gav dem).

³²Judas och Silas, som själva var profeter, uppmuntrade (tröstade, hjälpte, formande) och styrkte syskonen (bröderna och systrarna i tron) med många ord.

³³När de hade varit där en tid och uppdraget var avslutat sändes de tillbaka med fridshälsningar till dem som hade sänt ut dem. Judas och Silas återvänder till Jerusalem.

³⁵Men Paulus och Barnabas stannade i Antiokia, där de undervisade och predikade Herrens ord tillsammans med många andra.

³⁶Detta är den andra av Paulus tre missionsresor i Apostlagärningarna. Till en början är det inte en missionsresa utan mer ett uppföljningsarbete för att besöka de församlingar som startats under den första resan i Mindre Asien, nuvarande södra Turkiet. Men den helige Ande leder dem vidare västerut till Makedonien och Achaia, nuvarande Grekland, och på så vis når evangeliet Europa! Resan täcker en sträcka över hav och land på 500 mil. Restiden var omkring 100 dagar. Resan påbörjas omkring 49 e.Kr. och varar runt tre år. Den totala kostnaden för båtresorna var omkring 300-350 denarer per person. En denar motsvarade en arbetares dagslön. Efter en tid sade Paulus till Barnabas: ”Vi borde resa tillbaka och besöka syskonen (bröderna och systrarna i tron) i alla städerna där vi predikat Herrens ord och se hur de har det.”

³⁷Barnabas ville då ta med sin kusin Johannes som också kallades Markus.

³⁸Men Paulus tyckte inte det var lämpligt att ta med sig den som hade övergett dem i Pamfylien och inte följt med dem i arbetet.