Apostlagärningarna 11:15-21

¹⁵När jag började tala föll den helige Ande över dem, så som han föll över oss under den första tiden. Apg 2:1-4

¹⁶Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt innan han for upp till himlen, se Apg 1:5: ’Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande.’

¹⁷Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss när vi kom till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag att kunna hindra Gud?”

¹⁸När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: ”Till och med åt hedningarna har Gud alltså skänkt omvändelsen som ger liv.”

¹⁹Berättelsen går nu tillbaka till tiden just efter Stefanos martyrdöd, se Apg 8:4. Det har gått några år efter Jesu död och uppståndelse, och händelserna dateras till omkring 32-35 e.Kr. De grekisktalande judarna i Judéen som hade skingrats under den förföljelse som började med Stefanos, kom ända till: området Fenikien, Benämning på den smala kustremsan norr om berget Karmel som var en del av den romerska provinsen Syrien. Här låg städerna Ptolemais, Tyros, Sarefat och Sidon, se Apg 21:3-7; 27:3. ön Cypern och staden Antiokia i Syrien. Staden låg i den romerska provinsen Syrien och hade en halv miljon invånare och var den tredje största staden i riket, bara Rom och Alexandria var större. Här fanns också en stor judisk befolkning. De som hade flytt till dessa platser predikade ordet bara för judar.

²⁰Men bland dem som kommit till Antiokia fanns det några män som flytt från Jerusalem och som ursprungligen var från Cypern och Kyrene vid Nordafrikas kust. De talade också till grekerna i staden och predikade evangeliet (det glada budskapet) om Herren Jesus.

²¹Herrens hand var med dem (Guds närvaro var påtaglig runt dem), och ett stort antal kom till tro och vände om (kapitulerade, överlämnade sig) till Herren. Antiokia var en mångkulturell stad. Många icke-judar lämnade nu sin tro på hedniska avgudar som Apollo, Artemis, Zeus och Baal.