7 Den rättfärdiges minne välsignas (lovordas), medan syndarens namn (rykte) förmultnar bort.
8 Den som har ett vist hjärta tar emot (följer, accepterar) buden, men en pladdrande dåre faller framstupa (går under).
9 Den som är rättfärdig vandrar säkert (tryggt), men den som viker av från den rätta vägen (medvetet går omvägar, förvränger sanningen, handlar omoraliskt och ohederligt) kommer att bli avslöjad.
10 Den som blinkar med ögonen har för vana att i hemlighet planera ondska skapar sorg (smärta, sår), och den som talar dårskap (utan förstånd) kommer att falla.
11 Den rättfärdiges mun (ord) är en källa till liv, men en syndares tal är en täckmantel för ondska (våld).
12 Hat väcker (driver, eggar, rör upp) strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl), men kärlek täcker (skyler, gömmer) genom förlåtelse och överseende alla synder.
13 På läpparna (talet) hos den som har gott omdöme hittar man Guds kunskap (insikt, förståelse, medömkan), men tillrättavisning och spö straff väntar den som saknar kunskap (insikt, förståelse, medömkan).
14 Visa människor bevarar (samlar, gömmer, bygger upp ett förråd av) kunskap i sitt hjärta och sinne för framtiden, men dårens mun (tal) är en nära (överhängande risk för) olycka (förstörelse).
15 Den rike mannens förmögenhet (rikedom, överflöd) är som en befäst stad hans säkerhet och trygghet, men de fattiga faller (raseras) på grund av sin brist på materiella tillgångar.
