53 Han har mättat de hungriga (behövande) med sina goda gåvor Ps 107:9, och skickat i väg de rika tomhänta. Luk 6:20-26
54 Han har tagit sig an (hjälpt och tagit ställning för) sin tjänare Israel Jes 41:8, han har kommit ihåg sin barmhärtighet (nåd).
55 Han talade till våra fäder (har gett löftet), till Abraham och hans barn (säd, avkomlingar) för evigt.” Maria hade förstått att Kristus skulle uppfylla löftet som Gud gav Abraham, se 1 Mos 17:19; 22:16-18.
56 Maria stannade hos henne i ungefär tre månader tills Johannes Döparen var född, och återvände sedan hem. Den judiska seden var att modern inte gjorde något annat än att vila under de tre första månaderna av graviditeten.
57 Nu var tiden inne för Elisabet att föda, och hon födde en son.
58 Hennes grannar och släktingar gladde sig med henne när de fick höra att Herren hade visat henne stor barmhärtighet ärat och överöst sin kärlek till henne.
59 Omskärelsen av judiska pojkar är ett tecken på Guds eviga förbund med Abraham, se 1 Mos 17:10-12. Ceremonin kallas ”Brit mila” och utförs på den åttonde dagen efter födseln, även om det är en sabbat. Hebreiska ordet för omskärelse är ”mila” och förbund heter ”brit”. Samtidigt fick barnet också sitt namn. På åttonde dagen kom man för att omskära spädbarnet, de ville kalla honom Sakarias efter hans far.
60 Men hans mor svarade: ”Nej, han ska heta Johannes.” Det namn som ängeln sagt till Sakarias att hans son skulle ha, se vers 13.
61 Då sade de till henne: ”Men ingen av era släktingar har det namnet.”
