35 Se därför till att ljusskenet i dig inte är mörker.
36 Om hela din kropp har ljus och ingen del är mörk, då blir den helt upplyst, som när lampans sken ger dig ljus.”
37 Medan Jesus talade bjöd en farisé honom till att äta lunch hemma hos sig. Ordagrant ”dagens första måltid”, frukost eller tidig lunch. När han kom dit lade han sig till bords. Man satt inte utan låg till bords med fötterna vända bort från det halvmeterhöga bordet som ofta var u-format. På så vis kunde alla se varandra, och tjänarna kunde servera i mitten. Det var även en rangordning där de främsta platserna var närmast värden. Man låg på mattor och lutade sig mot sin vänstra armbåge och åt med höger hand.
38 När farisén såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden förundrades han (började han spekulera i orsaken till varför Jesus gjorde så). Enligt den judiska traditionen skulle man ceremoniellt rena sig genom att stänka vatten på ett speciellt sätt före en måltid.
39 Då sade Herren till honom: ”Ni fariséer, ni rengör nu utsidan av bägaren och serveringsfatet, men ert inre är fullt av habegär (plundring) och ondska.
40 Ni tänker dåraktigt (ologiskt)! Detta ord är inte ett skällsord, utan fokuserar på att någon är tanklös och inte resonerar logiskt. Jesus skulle aldrig gå emot sitt eget ord och kalla någon för ’dåre’, se Matt 5:22. Han vill utmana fariséerna att tänka själva och inte bara följa sin samtid och dåvarande traditioner. Har inte han som gjort utsidan också gjort insidan?
41 Men ge det som finns där inne ge från hjärtat, ge av maten som finns i faten till de fattiga, så blir allt rent för er. Fariséerna ägnade sig åt yttre ceremoniella regler för att se rättfärdiga ut inför människor, men Jesus pekar på att de i stället måste ge från hjärtat och en sann kärlek till Gud och människor. Då blir även utsidan ren.
42 Ve er (uttryck för intensiv förtvivlan), fariséer! Ni ger tionde av mynta, vinruta och alla små kryddväxter (trädgårdsväxter), men missar rättvisan social rättvisa och medmänsklighet till människor och kärleken till Gud. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra.
43 Ve er (uttryck för intensiv förtvivlan), fariséer! Ni älskar de bästa platserna i synagogan där de kunde blicka ut över församlingen och att bli hälsade på torgen.
44 Ve er (uttryck för intensiv förtvivlan)! Ni liknar omärkta gravar som människor råkar gå över utan att veta om det och blir ceremoniellt orena.” Se även Matt 23:27-28.
45 En av de laglärda som tolkade Moseböckerna och lärde ut regelverket för hur de skulle fullföljas in i minsta detalj sade då till Jesus: ”Mästare, när du säger dessa saker förolämpar du även oss.”
46 Jesus svarade: ”Ja, ve (uttryck för intensiv förtvivlan), också över er laglärda! Ni lägger tunga bördor (ryggsäckar med packningar) på människorna med mänskliga regler och bud, men själva rör ni inte ett finger för att lätta på bördorna.
47 Ve er (uttryck för intensiv förtvivlan)! Ni bygger gravar (monument, minnesplatser) till profeterna som era fäder mördade.
