21 Men hur han nu kan se det vet vi inte, eller vem som har öppnat hans ögon, det vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog och kan tala för sig själv.”
22 Detta sade hans föräldrar för att de ständigt fruktade judarna de judiska ledarna, för de hade redan kommit överens om att den som bekände att Jesus var Kristus skulle bli utkastad från synagogan.
23 Det var därför hans föräldrar svarade: ”Han är gammal nog, fråga honom själv.” Det fanns två avstängningar från synagogan, en tidsbegränsad och en permanent. I båda fallen var det kännbart: man fick inte undervisning, man blev utestängd från att göra affärer och allt man ägde konfiskerades.
24 Då kallade de för andra gången in mannen som varit blind och sade till honom: ”Svär inför Gud att säga sanningen (ge Gud ära). Vi vet (är utan tvivel, har en klar förståelse av) att den där mannen Jesus är en syndare.”
25 Han svarade: ”Om han är en syndare eller inte det vet jag inte, men en sak vet jag: Jag var förut blind, men nu kan jag se!”
26 Då frågade de honom igen: ”Vad gjorde han med dig, hur öppnade han dina ögon?”
27 Han svarade: ”Jag har redan berättat men ni lyssnar inte på mig. Varför vill ni höra det igen, är det för att ni också vill bli hans lärjungar?”
28 Då öste de skällsord (glåpord, grova smädelser) över honom och sade: ”Du är lärjunge till den där, men vi är Mose lärjungar.
