22 Nästa dag förstod allt folket, som fortfarande var kvar på andra sidan sjön, att det inte funnits mer än en liten båt där, och att Jesus inte hade gått i den tillsammans med sina lärjungar, utan att de gett sig av själva.
23 Andra små båtar hade kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där de ätit brödet efter att Herren hade uttalat tacksägelsen.
24 När nu folket förstod att varken Jesus eller hans lärjungar var där, klev de i båtarna och kom till Kapernaum för att leta efter Jesus.
25 När de fann honom där på andra sidan sjön på västra sidan i staden Kapernaum frågade de honom: ”Rabbi, när kom du hit?”
26 Jesus svarade dem: ”Jag försäkrar er, med all sanning säger jag er, ni letar inte efter mig därför att ni sett tecken (mirakler), utan för att ni fick äta fritt av bröden tills ni blev mätta.
27 Sluta sträva efter (producera, arbeta för) den mat som förgås det som är temporärt, arbeta i stället för den mat som alltid består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill (auktoritet, godkännande).”
28 De frågade honom: ”Vad ska vi göra (hur ska vi leva) för att utföra Guds gärningar (verk, tjäna honom)?” Människan frågar sig vad hon ”ska göra”, man vill försöka förtjäna sin rättfärdighet.
29 Jesus svarade och sade till dem: ”Detta är Guds gärning som Gud begär, eller det verk han gör, att ni tror på (förlitar er, lutar er mot) den som han har sänt.”
30 Då sade de till honom: ”Vilket tecken (mirakel) ska du visa så att vi kan förstå (se) och tro (förlita oss på, luta oss mot dig)? Vilken spektakulär övernaturlig gärning kan du göra?
31 Våra förfäder åt manna i öknen, som Skriften säger: Han gav dem bröd från himlen att äta.” Dagen innan hade man hyllat honom som Messias och tänkte med våld göra honom till konung på grund av brödundret, se 6:14-15. Nu när Jesus inte var den de tänkte sig, räcker inte det undret, eller något av alla de andra tecken som han gjort, som bevis.
32 Jesus svarade dem: ”Jag försäkrar er, med all sanning säger jag er, det var inte Mose som gav er brödet från himlen. Det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen.
33 För Guds bröd är han som kommer ner från himlen och ger världen liv.”
34 Då sade de till honom: ”Herre, ge oss alltid det brödet.”
35 Jesus svarade: ”Jag är livets bröd (brödet som är Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv). Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på (litar på, lutar sig emot) mig ska aldrig törsta.
36 Men jag har sagt till er: Ni har sett mig och tror ändå inte.
37 Alla som min Fader ger (anförtror) mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig, nej aldrig kasta ut (driva bort, från familjen).
38 För jag har kommit ner från himlen, inte för mina egna syften utan för att göra hans vilja som har sänt mig (att utföra hans plan och syften).
39 Detta är nu hans vilja som har sänt mig, att jag inte ska förlora någon av alla dem som han gett mig, utan jag ska ge dem nytt liv (resa upp dem) på den yttersta (sista) dagen.
40 För detta är min Faders vilja (plan, syfte), att alla som ser (kontinuerligt undersöker, erfar) Sonen och tror på honom ska ha evigt liv. Honom alla dem som tror på Jesus som Guds Son och ser honom som sin frälsare och räddare ska jag låta uppstå på den yttersta (sista) dagen.” Samma löfte att uppstå på den yttersta dagen återkommer i vers 54. Det antyder att frasen ”äta och dricka Jesu blod” där, har en parallell i ”se och tro” här i vers 40.
41 Nu började judarna de judar som var emot honom att mumla (viska, klaga i låg ton) därför att han sagt: ”Jag är brödet som kom ner från himlen.”
42 De sade: ”Är det inte Jesus, Josefs son? Vi känner ju både hans far och mor? Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen?”
43 Jesus svarade och sade: ”Sluta att viska (klaga, mumla) om mig er emellan.
44 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som sänt mig drar (attraherar, leder) honom. Jag ska sedan låta honom uppstå på den yttersta dagen. Det är Fadern som ger längtan i människor att söka Jesus!
45 För det står i profeterna Jes 54:13: ’Alla ska bli undervisade av Gud.’ Alla som lyssnat och lärt av Fadern kommer till mig.
46 Detta betyder att inte någon har sett Fadern, förutom han som kommer från Gud. Han har sett Fadern.
47 Jag försäkrar er, med all sanning säger jag er att den som tror på mig (litar på, lutar sig emot mig), har nu (äger nu) evigt liv (Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv).
48 Jag är livets bröd.
49 Era förfäder åt manna i öknen, och de dog,
50 men detta är brödet som kommer ner från himlen. Var och en som äter det ska aldrig dö.
51 Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Om någon äter av detta bröd ska han leva för evigt. Brödet jag ska ge er är mitt eget kött, och jag ger det för att världen ska leva.”
52 Då började de judar som var emot Jesus att öppet gräla med varandra man hade tidigare mumlat, se vers 41 och sade: ”Hur kan denne man ge oss sitt kött att äta?”
53 Jesus sade till dem: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er, ni kan inte ha något liv i er om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod.
54 Den som ständigt äter (tuggar) mitt kött nu används ett mer grafiskt ord för att äta än föregående vers, verbformen beskriver också en pågående process och ständigt dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta (sista) dagen. Se vers 40.
55 Mitt kött är äkta (verklig, sann, genuin) mat, och mitt blod är äkta (verklig, sann, genuin) dryck.
56 Den som äter (gång på gång tuggar) mitt kött och dricker mitt blod förblir (är kvar, bor kvar) i mig och jag i honom.
57 På samma sätt som den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, så ska var och en som äter (tuggar, ständigt har sin föda i) mig leva genom mig.
58 Detta är det bröd som kom ner från himlen. Det är inte som det bröd som era förfäder åt, och sedan dog. Den som äter (kontinuerligt tuggar) detta bröd ska leva för evigt.”
59 Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
60 Många av hans lärjungar syftar inte på de tolv utan en större grupp som till en början följde Jesus, se vers 66-67 som hörde det sade: ”Detta är ett krävande tal (stötande, svårbegriplig undervisning). Vem kan lyssna på det?” Vem förväntas lyssna till någon som säger att man ska ”äta mitt kött och dricka mitt blod”, se vers 53, och lyda det?
