20 Fadern älskar Sonen och visar allt vad han själv gör, och större gärningar än helandet av mannen vid Betesdadammen som varit sjuk i 38 år ska Fadern låta Sonen få se, så att ni blir fulla av förundran (beundran).
21 På samma sätt som Fadern uppväcker de döda och ger liv, så ger Sonen liv till vem han vill.
22 Fadern dömer inte någon han utövar inte den rätten, i stället har han överlåtit hela domen till Sonen.
23 Detta för att alla hela skapelsen ska ära (hedra, visa vördnad för) Sonen, på samma sätt som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.
24 Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som hör (kontinuerligt lyssnar till) mina ord och tror (lutar sig mot, förlitar sig) på honom som sänt mig har (äger redan nu) evigt liv och kommer inte under domen, utan har redan gått från död till liv.
25 Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Det kommer en tid, ja den är redan här, när de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör den ska leva (ha evigt liv).
26 För liksom Fadern har liv i sig själv, så har han också gett Sonen liv i sig själv,
27 och gett honom auktoritet att utföra domen, eftersom han är Människosonen. Jesus var sann människa.
28 Förundras (förvånas) inte över detta, för den tid kommer när alla som är i gravarna ska höra hans röst
29 och komma ut. De som har gjort gott uppstår till liv, medan de som praktiserat (vanemässigt gjort) ondska (levt utan räkenskap, utan moral) ska uppstå till dom (avskiljning).
30 Jag kan inte göra någonting av mig själv. Det jag hör, det dömer jag, och min dom är rätt (rättvis, rättfärdig), eftersom jag inte söker min egen vilja, utan min Faders vilja, han som har sänt mig.
31 Johannes Döparens vittnesbörd: Om jag ensam vittnar om mig själv min sanna identitet som Messias är mitt vittnesbörd inte giltigt. 5 Mos 19:15
32 Det finns en annan som vittnar om mig och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant (äkta).
33 Ni har beordrat människor med frågor till Johannes Döparen och han har vittnat för (om) sanningen.
34 Men jag strävar inte efter människors vittnesbörd, jag nämner dessa bara för att ni ska bli frälsta (räddade).
35 Johannes var den brinnande och skinande lampan, och för en tid var ni villiga att glädja er i hans ljus.
36 Gärningarna vittnar: Men jag har fått ett större (starkare, bättre) vittnesbörd än Johannes, för de gärningar som Fadern har gett till mig att slutföra, de som jag nu gör, är ett vittnesbörd (bevis) för att Fadern har sänt mig.
37 Fadern vittnar: Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Ingen av er har någonsin hört hans röst eller sett hans gestalt (form, ansikte, hur han ser ut).
38 Hans ord bor inte (har inte blivit kvar) hos er eftersom ni inte tror på den som han har sänt.
39 Skrifterna vittnar: Ni söker (letar, forskar) alltid i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv genom dem. Det är faktiskt de som vittnar (berättar sanningen) om mig,
40 men ändå vill ni inte komma till mig så ni kan få liv (Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv).
41 Jag tar inte emot ära från människor (söker inte mänsklig berömmelse),
42 men jag känner er och vet att ni inte har Guds osjälviska, utgivande kärlek i er.
43 Jag har kommit i min Faders namn, och ni har inte tagit emot mig, men om någon annan kommer i sitt eget namn, så tar ni emot honom.
44 Hur kan ni tro (lita på, luta er emot) på Gud, när ni ständigt tar emot ära från varandra i stället för att söka (vilja ha) den ära som kommer från den ende Guden?
45 Tro inte att jag ska anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni förlitar er på (har satt ert hopp till).
