18 Men Gud har med detta uppfyllt det som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias (Kristus, den Smorde) skulle lida.
19 Så omvänd er (förändra ert sätt att tänka, era värderingar) och vänd tillbaka till Gud, så att era synder blir utplånade,
20 så att tider av återhämtning (vederkvickelse, ordagrant ’en svalkande frisk vind’) kan komma från Herrens närvaro (ansikte), när han sänder den Messias som han utsett åt er, nämligen Jesus.
21 Himlen måste ta emot (välkomna) honom tills de tider kommer då den fullständiga återupprättelsen av allt sker, som Gud från urminnes tid har förkunnat genom sina heliga profeters mun.
22 Mose har sagt: ’En profet lik mig ska Herren er Gud låta uppstå åt er, bland era bröder. Honom ska ni lyssna till i allt vad han säger er.
23 Men var och en som inte lyssnar till den profeten ska utrotas ur folket.’ Citat från 3 Mos 23:29 och 5 Mos 18:15-20.
24 Alla profeterna, från Samuel och framåt, har talat om och också förkunnat (profeterat om) dessa dagar. Samuel var den första profeten efter Mose, se Apg 13:20.
25 Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: ’I din avkomma singular ska alla folk på jorden bli välsignade.’ Citat från 1 Mos 12:7; 22:18; 26:4. Ordet avkomma är singular, men kan också användas som ett kollektivt substantiv för att beskriva ett helt folk. Abrahams löfte gällde både Isak och hans efterkommande som blev det judiska folket. I sin djupaste mening syftar det på den Messias som skulle komma, vilket Paulus visar i Gal 3:16. Det är ingen skillnad på frälsningen i de båda förbunden. Abraham blev frälst genom att i tro blicka fram mot korset och frälsningen. Efter Jesu död och uppståndelse blir man frälst genom att i tro blicka tillbaka på vad Jesus gjort.
