Romarbrevet 1:16-18

¹⁶Jag skäms inte för evangeliet (det glada budskapet). Det är Guds kraft till befrielse (frälsning, befrielse från antastande störande fiender). Evangeliet är en befriande kraft som upprättar, helgar, förvandlar och förnyar. Den befriande kraften i evangeliet finns tillgänglig för var och en som tror, först för juden men också för greken (hedningen).

¹⁷Varför då? Guds rättfärdighet uppenbaras nämligen (blir synlig) i evangeliet, från tro (tillit) till tro (tillit), precis som det står skrivet Hab 2:4: ”Den rättfärdige ska leva av tro”. Ordet tro betyder tillit och förtröstan. Uttrycket ”från tro till tro” kan beskriva en tro och uppenbarelse som växer mer och mer, från det första steget när man tar emot Jesus och genom hela livet då Gud helgar och befriar mer och mer från synd. Det beskriver också en tillit och förtröstan på Gud som växer och fördjupas. Uttrycket kan också förstärka att det är genom tro, och bara genom tro, som vi kan bli rättfärdiga och kan förstå evangeliet.

¹⁸För Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker (undanhåller, hindrar) sanningen. Paulus använder samma ord för ”uppenbara”, grekiska ”apokalypto”, i denna och föregående vers: ”Guds rättfärdighet uppenbaras i evangeliet ...” vers 17. ”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet ...” vers 18. Det förstärker hur Guds rättfärdighet och Guds vrede mot orättfärdighet hör ihop. Om inte Gud reagerade på orättfärdighet skulle hans rättfärdighet kunna ifrågasättas. Mänsklig vrede är ofta självcentrerad och hatisk, men Guds vrede har inte dessa syndiga egenskaper utan är i sin natur god och riktad mot synden. Det finns två aspekter på Guds vrede över orättfärdigheten. Dels en kommande vredesdom över synd och orättfärdighet, se Rom 2:5. Det finns också en pågående aktiv vrede över synden där Gud tillåter syndens konsekvenser bära frukt hos den som lämnar Guds vägar, se Rom 1:24.