Text copied!
CopyCompare
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning - Romarbrevet - Romarbrevet 12

Romarbrevet 12:1-15

Help us?
Click on verse(s) to share them!
1 Följande två verser är nyckelverser för följande kapitel. Här beskrivs grunderna för att kunna leva ett fungerande kristet liv. Därför på grund av Guds nåd, se 11:30-32 uppmuntrar jag (står jag vid er sida och ber, förmanar) er mina syskon (bröder och systrar i tron), på grund av Guds barmhärtighet (godhet), att bära fram era kroppar som ett levande, heligt offer som behagar Gud. Det är er andliga (äkta, genuina, enda logiska) gudstjänst.
2Anpassa er inte (låt inte ert sinne, tankar, och karaktär formas) efter den här tidsålderns anda (generation, världens sätt). Låt er i stället bli helt förvandlade (inta en ny form) genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra (undersöka och sedan pröva) vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt (vad som är hans fullständiga vilja). Här används grekiskans starkaste ord för en förvandling, ”metamorpho”. Samma ord används för att beskriva Jesu förvandling på förklaringsberget, se Mark 9:2-3. Det används också om den process när en larv förpuppas och blir en fjäril - lika stor förändring genomgår våra tankar när de förnyas!
3För genom den nåd som jag har fått, säger jag till var och en av er att inte ha högre tankar om dig själv och din betydelse och den gåva du fått än sig bör. Bedöm i stället din förmåga på rätt sätt, utifrån det mått av tro som Gud har gett till var och en.
4För på samma sätt som vi har många olika delar i en kropp och delarna inte har samma funktion (uppgift),
5så utgör vi, fast vi är många, en enda kropp i Kristus, och individuellt är vi delar som hör ihop med varandra. Vi är beroende av varandra.
6Paulus beskriver nu sju andliga gåvor. Det grekiska ordet ”charismata” beskriver de särskilda gåvor som Anden delar ut åt var och en i församlingen ”på ett sådant sätt att de kan bli till nytta”, se 1 Kor 12:7. Nya testamentet har fyra ställen som talar om andliga gåvor och totalt beskrivs ett tjugotal, se 1 Kor 12:8-11; 12:28-31; Ef 4:11; 1 Pet 4:10-11. Alla troende har åtminstone en gåva, se 1 Pet 4:10 och uppmanas att söka dem, se 1 Kor 14:1. Vi alla har olika (unika) nådegåvor, som alla har sitt ursprung (kommer) från Guds nåd (favör, välvilja). Om det är profetisk gåva, så ska den användas i proportion till (harmoni med) din tro. Kan även översättas ”enligt tron”, dvs. den som talar inspirerat av Gud ska tala i linje med Guds ord. Eftersom det finns profetiskt tal som inte är andeingivet måste det prövas, se 1 Tess 5:19-21. Det finns också positiva gränser att det som sägs bygger upp och ger uppmuntran och tröst, se 1 Kor 14:3. Den profetiska gåvan är tänkt att finnas i en varm församlingsgemenskap där det finns utrymme att växa i sina gåvor, se 1 Kor 13:2; 14:4.
7Om det är tjänandets gåva(praktisk tjänst, grekiska ordet ”diakonia”), så ska den användas för att tjäna. Om det är undervisningens gåva, ska den användas för att lära ut.
8Om det är gåvan att uppmuntra(trösta, hjälpa, komma till någons sida, förmana och leda rätt), ska den användas för att uppmuntra. Om det är gåvan att frikostigt dela med sig(fylla andras behov, ge gåvor), ska det ske uppriktigt (okomplicerat, ärligt, utan baktankar). Om det är ledarens gåva(förmågan att leda en grupp), ska det ske med engagemang (entusiasm, noggrannhet). Om det är barmhärtighetens gåva(visa medlidande, sympati), ska det göras med glädje.
9Följande stycke handlar om att älska människor trots deras förföljelse och hat. Frestelsen att överge kärlekens väg kom både utifrån och inifrån. Det romerska samhället hade blivit alltmer fientligt mot de troende. Omkring 67 e.Kr., tio år efter Paulus brev till de kristna i Rom, skulle han själv dödas för sin tro i Rom av Nero som var ökänd för sina förföljelser mot de kristna. Han var vid makten när Romarbrevet skrevs, och även om hans värsta grymheter inte skedde förrän i slutet av hans regeringstid, ökade trycket från samhället mer och mer mot de kristna. Judarna hade redan fått lida när de blivit förvisade från staden under den tidigare kejsaren Claudius, se Apg 18:2. Paulus ord kan också rikta sig till interna stridigheter inom kyrkan. Det fanns spänningar mellan judiska och icke-judiska grupperingar i den tidiga kyrkan. Med tanke på att Paulus tar upp både den civila situationen i kapitel 13 och interna församlingsfrågor i kapitel 14-15, är det troligt att dessa ord om kärlek i det här avsnittet gäller både i och utanför församlingen. Er osjälviska kärlek (som är utgivande och ovillkorlig) ska alltid vara uppriktig (fri från falskhet). Avsky ständigt det onda, håll ständigt fast (limma er fast) vid det goda. För att kärleken inte ska urvattnas till att bara bli en sentimental känsla måste den vara uppriktig, hata det onda och troget hålla fast vid det som är gott.
10Visa ständigt varandra tillgivenhet och broderlig kärlek som medlemmar i en och samma familj, överträffa ständigt varandra i ömsesidig aktning.
11Slappna inte av i er iver, håll er brinnande i anden, tjäna Herren.
12Gläd er i hoppet. Var uthålliga i lidandet förföljelsen. Var uthålliga i bönen.
13Hjälp Guds heliga med vad de behöver materiellt och praktiskt, var ivriga att visa gästfrihet.
14Följande uppmaningar handlar om hur man ska bemöta andra människor. Välsigna (tala väl om) dem som förföljer er, välsigna (tala väl om) dem och förbanna dem inte. ”Välsigna” betyder att tala väl om någon. Denna vers ger ledning i hur vi ska agera när människor, både troende och icke-troende, behandlar oss illa. Tala inte illa om dem, utan be att de får uppleva Guds välsignelser. Kärleken önskar alltid det bästa för människor oavsett vem de är. Den gamla naturen vill förbanna, men Gud önskar att vi ber honom att välsigna dem, se Matt 5:44; Luk 6:28; Apg 7:60; 1 Kor 4:12.
15Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. Det svenska ordspråket ”Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg” beskriver på ett fint sätt vad som sker när vi delar glädje och sorg med varandra.

Read Romarbrevet 12Romarbrevet 12
Compare Romarbrevet 12:1-15Romarbrevet 12:1-15