Ordspråksboken 7:8-13

⁸Han passerade på gatan nära den prostituerade kvinnans hörn och gick stolt (uppblåst) vidare in på vägen till hennes hus.

⁹Skymningen blev kväll och slutligen kom natten, kolsvart och mörk över den unga mannens liv.

¹⁰Plötsligt kom en kvinna och mötte honom, hon var klädd som en prostituerad och hade ett slugt (listigt) hjärta.

¹¹Hon var högljudd (oanständig, grov) och impulsiv (oberäknelig, rebellisk), hennes fötter hade ingen ro i hennes eget hus.

¹²I stället var hon på gatan, på torgen, vid varje gathörn stod hon på lur frestelsen ligger i bakhåll, redo att överfalla.

¹³Hon kastade sina armar om honom och kysste honom, och utan minsta skam sade hon: