Ordspråksboken 29:4-13

⁴En kung ger stabilitet till ett land genom rättvisa, men den som övertaxerar han ödelägger det.

⁵Den som smickrar sin nästa ordagrant ”slätar ut” eller ”utjämnar”, dvs inte tar upp saker som behöver redas ut breder ut ett nät framför sina egna fötter. Konsekvensen av att säga att allt är väl och smickra någon, när det i själva verket inte är sanningen gör att det blir trassel i relationer.

⁶En ond persons överträdelse för med sig en snara, men den rättfärdige sjunger och gläder sig. Den rättfärdige har en tillförsikt och trygghet i Gud som gör att han kan glädja sig.

⁷Den rättfärdige bryr sig om (engagerar sig och tänker på) de svagas rättigheter, men en ond man har inget intresse av sådan kunskap.

⁸Dårar kan uppvigla (skapa upplopp i) en stad, men visa män får vreden att lägga sig.

⁹Om en vis man går till rätta (argumenterar) med en dåre, då möts han av ilska och hånskratt om vartannat, och det blir aldrig en lugn stund. Det är omöjligt att komma överens med en dåre och få ett avslut på en tvist oavsett vilket humör dåren är på.

¹⁰De blodtörstiga hatar den som är oskyldig (den som är ren och vill leva rätt), men de rättfärdiga skyddar hans liv.

¹¹En självgod högfärdig dåre ventilerar alla sina känslor (har ingen självkontroll), men den vise behärskar sig stillar sina känslor.

¹²Om en ledare (furste) har för vana att lyssna på (uppmärksamma, ta till sig) lögner, då blir hans undersåtar också ohederliga (ogudaktiga, överträder lagar, begår brott, ljuger).

¹³Den fattige och den som förtrycker människor har detta gemensamt: Herren ger deras ögon ljus. Alla människor har fått livet som en gåva.