Ordspråksboken 17:6-25

⁶Gamla mäns krona (stolthet) är deras barnbarn, och barnens krona är deras fäder.

⁷Överdrivet (stortaligt) tal lämpar sig inte för en dåre, och ännu mer opassande är ljugande läppar hos en ledare.

⁸En gåva (muta) fungerar som en skinande diamant ordagrant ”en sten som charmerar” för den som ger den, varthelst han vänder sig ger den honom framgång. Versen kan tolkas positivt att en gåva stillar vrede, se Ords 21:14. Ordet gåva kan också översättas muta vilket inte är accepterat enligt judisk lag, och då är versen en sorglig kommentar om det mänskliga beteendet, se vers 23.

⁹Den som har överseende med (skyler, förlåter) ett felsteg (överträdelse) väljer kärleken, men den som ältar vad någon sagt (gjort) kan separera även nära vänner.

¹⁰En tillrättavisning påverkar den vise mer än hundra slag på dåren.

¹¹En ond människa söker bara uppror genom att medvetet bryta mot det som är rätt, därför ska en grym budbärare (ängel) skickas mot honom.

¹²Det är bättre att möta en björnhona som blivit separerad från sina ungar, än att möta en högfärdig, arrogant dåre i sin dårskap.

¹³Lönar någon gott med ont, viker inte ondskan från hans hus.

¹⁴Att börja ett gräl (ordväxling, konflikt) är som att öppna en dammlucka med vatten, stoppa därför grälet innan orden väller fram ohindrat.

¹⁵Den som rättfärdigar syndaren och den som fördömer den rättfärdige båda är lika avskyvärda (motbjudande, vidriga) i Herrens ögon.

¹⁶Varför skulle en dåre köpa sig kunskap när han inte har någon vilja (längtan, hjärta) att lära sig.

¹⁷En vän visar alltid sin vänskap (kärlek) uppoffrar sig, betalar ett pris, en sådan broder finns till (föddes) just för tider av oro (problem, svårigheter).

¹⁸En människa som saknar förstånd skriver under (ger sitt handslag), och går förhastat i borgen för sin granne.

¹⁹Den som älskar synd, älskar strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl), den som bygger höga portar som en fasad för att imponera och verka bättre än vad han är försäkrar sig om sitt eget fall (ras).

²⁰Den som har ett fördärvat (falskt) hjärta får ingen framgång (rikedom, gott), och den som har ett fördärvat (förvrängt, perverst) tal faller i olycka.

²¹Den förälder som får en självgod dåre till barn får sorg, en far till en ohyfsad dåre har ingen glädje.

²²Ett glatt hjärta (själ) verkar som en god medicin, men en sårad (bruten) ande suger märgen ur benen (torkar ut och försvagar hela kroppen).

²³Den ogudaktige (syndaren, kriminelle) tar emot mutor under bordet (i hemlighet) för att förvränga rättvisans vägar.

²⁴En man med förstånd placerar Guds visdom framför sina ögon (fokuserar på den), medan en dåres ögon ser irrar runt på allt som finns på jorden utom på visdom.

²⁵En självgod, dåraktig son är en sorg för sin fader och bitter sorg för henne som fött honom.