Ordspråksboken 14:8-19

⁸Visheten hos en förståndig (välbetänkt, försiktig, aktsam) människa gör att hon vet vart hon går, men dårskapen hos dårarna leder dem vilse.

⁹Dårarna hånar (skrattar, gör sig löjliga över) skuldoffer (bekännelse av och upprättelse från en synd som ingen annan vet om), men hos de rättfärdiga finns Guds favör (gillande).

¹⁰Hjärtat känner bäst sin egen bitterhet (oförsonlighet, hårdhet), och ingen främling kan heller dela dess glädje.

¹¹De ogudaktigas hus (permanenta boningar, familjer) ska bli ödelagda, men de rättfärdigas tält (nomaders temporära tält, boningar, familjer) ska blomstra.

¹²Det finns en väg som verkar rätt för en människa, men till slut kan den leda till döden.

¹³Även mitt i ett skratt kan hjärtat vara sorgset (värka), och slutet på en sådan ytlig glädje är sorg (tyngd).

¹⁴Den som har vänt om från den rätta vägen i sitt hjärta (den som är opålitlig, har lämnat Gud) får betala för sina val mättas av frukten av sina egna vägar, däremot blir en god människa belönad för sina beslut.

¹⁵Den oförståndige (omedvetne, dåraktige, utan hämningar) tror på varje ord han hör, men den förståndige tittar (aktar, överväger, är medveten om) vart han går.

¹⁶En vis man inser (misstänker) fara och undviker ondska, men dåren är våghalsig (självsäker) och handlar övermodigt.

¹⁷Den som är hetlevrad handlar dåraktigt, en man som har onda planer är hatad.

¹⁸De oförståndiga (dåraktiga, hämningslösa) ärver (samlar på sig) oförstånd (dårskap), men den förståndige är krönt (ärad) med kunskap (insikt, förståelse).

¹⁹Ondskan måste böja sig inför det goda, och de ogudaktiga människorna står bönfallande och bedjande vid de rättfärdigas portar (dörr, stad).