Ordspråksboken 13:5-24

⁵En rättfärdig människa hatar all falskhet (lögn, förledande tal, svek) men den ogudaktige agerar osmakligt (avskyvärt) och skamligt (vanhedrande, sprider rykten och skandaler).

⁶Rättfärdighet beskyddar den som är ärlig, men ondska fäller (omkullkastar, förvränger) syndaren drar ner honom djupare och djupare i synd.

⁷Somliga agerar som om de var rika men har ingenting, andra anser sig vara fattiga men har stora rikedomar.

⁸Den rike kan behöva betala lösen för sitt liv, men den fattige får inte ens några hot.

⁹De rättfärdigas ljus ande brinner frimodigt (med glädje), medan de ogudaktigas lampa ande ska bli utsläckt.

¹⁰Högmod skapar bara strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl), men hos dem som tar emot råd (är läraktiga) finner man visdom. De har en ödmjuk inställning, erkänner att de inte vet allt och är villiga att lära sig mer.

¹¹Rikedom införskaffad på ett orättfärdigt sätt (vunnen snabbt) försvinner bort, men den som samlar efter hand (arbetar med händerna, samlar lite i taget) ska få mycket öka sin rikedom.

¹²Hopp (förväntan) som drar ut på tiden gör hjärtat sjukt (sorgset, svagt), men en uppfylld önskan (längtan) är ett livets träd återupplivar och ger styrka.

¹³Den som föraktar ordet (råden) undervisning från Gud och människor blir utplånad (förstörd), men den som fruktar (respekterar, värdesätter) budet (Guds lag) blir belönad.

¹⁴En vis människas undervisning (hebreiska ”torah”) är en källa av liv som gör det möjligt att undvika dödens fällor.

¹⁵Ett gott förstånd (insikt, förståelse) ger favör (förståelse, gott anseende, uppskattning), men vägen för de trolösa (falska, svekfulla) är ständigt svår.

¹⁶Den eftertänksamme (förståndige, vise) agerar med kunskap i allt, men en självgod dåre exponerar öppet sin dårskap.

¹⁷En ogudaktig budbärare faller i olycka, men en trogen ambassadör kommer med helande.

¹⁸Fattigdom och skam får den som vägrar ta emot tillrättavisning (undervisning), men den som tar till sig korrigering blir ärad.

¹⁹När en önskan går i uppfyllelse så är det ljuvligt (tillfredsställande, ger det en god känsla) för själen, därför är det mycket upprörande (svårt) för en självgod dåre att överge sin ondska eftersom hans hjärta är inställt på att göra ont.

²⁰Den som vandrar med (umgås, och går i samma riktning som) de visa, är själv vis och lär sig av de visa, men den som associerar sig (förbinder, förknippar sig, blir kompanjon) med självgoda dårar går det illa för. Han blir själv en dåre och får lida för sitt val.

²¹Olycka följer (förföljer) syndare, men de rättfärdiga får goda saker (lycka, framgång, rikedom, överflöd) som lön.

²²En god man lämnar ett arv till sina barnbarn, syndarens rikedomar är förvarade (magasinerade i det fördolda) åt de rättfärdiga.

²³De fattigas åkrar kan ge mycket god avkastning mat, men många förgörs på grund av orättvisa.

²⁴Den som spar på riset hatar sin son, men den som älskar honom är noga med att tillrättavisa (disciplinera) honom tidigt (i unga år).