Ordspråksboken 10:12-20

¹²Hat väcker (driver, eggar, rör upp) strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl), men kärlek täcker (skyler, gömmer) genom förlåtelse och överseende alla synder.

¹³På läpparna (talet) hos den som har gott omdöme hittar man Guds kunskap (insikt, förståelse, medömkan), men tillrättavisning och spö straff väntar den som saknar kunskap (insikt, förståelse, medömkan).

¹⁴Visa människor bevarar (samlar, gömmer, bygger upp ett förråd av) kunskap i sitt hjärta och sinne för framtiden, men dårens mun (tal) är en nära (överhängande risk för) olycka (förstörelse).

¹⁵Den rike mannens förmögenhet (rikedom, överflöd) är som en befäst stad hans säkerhet och trygghet, men de fattiga faller (raseras) på grund av sin brist på materiella tillgångar.

¹⁶Den rättfärdiges inkomst leder till liv, men syndarens (den skyldiges, kriminelles) vinst leder bara till mer synd.

¹⁷Den som tar emot tillrättavisning befinner sig på livets väg, men den som nonchalerar tillrättavisning går vilse.

¹⁸Den som gömmer hat inom sig sprider lögner, den som sprider förtal är en dåre. Sista delen, vers 19-32, är symmetriskt strukturerad i en poetisk form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första stycket hör ihop med temat i den sista, temat i andra stycket med näst sista stycket osv. Texten är inskjuten för att åskådliggöra det mönstret nedan.

¹⁹Där det talas många ord i upprört tillstånd, där saknas inte synd, men den som håller tillbaka (lägger band på, tyglar) sina läppar är vis.

²⁰Den rättfärdiges tunga är som rent (förädlat, dyrbart) silver, men en ond (ogudaktig) människas förstånd (inre människa, hjärta, tankar) är utan värde.