Text copied!
CopyCompare
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ - Nembayelen Muluwin

Nembayelen Muluwin 21

Help us?
Click on verse(s) to share them!
1Nin Epesa am ekŋen belin butem indemti waŋgaen moti esemteŋ piyaŋ mane mane Kosi mkaen pataŋ zewenn. Eyetnan mametne metne Lodes mkaen pataŋ zemann msat ke msame keyetnan metne metne Patala mkaen pataŋ zewenn.
2Ke met tati ekmann waŋga ŋen Pinisia msalen mesât tapmme ekti naman waŋga ŋen kobenn ke pemti ŋen keyet moti mebenn.
3Meti ekmann Saiplas msat bet alomeset daen tapme ekti belak sebempemti metne metne Silia msalen pataŋ zemti waŋgayaŋ Taia mkaen met ombem tati waŋgayaŋ milawat msat keyelen timti mege ke tatime topmaŋge.
4Âpme nin toti met am nâmkiŋpepemak notnaŋ indaikti ekŋenmak kasup 7 mambenn. Âpme Emetak Teŋaŋ am notnaŋgat zemindeme ekŋenaŋ koti Pâlaŋ Zelusalem mkaen ku mebegalen zemkulumpewienaŋgut egaŋ zelin ku nâŋge.
5Ke manepemann mebegalen kan beme imbi ma nemba sambe ekŋenaŋ ndatimti nembuyen toweti nsakwep pedondom tati Kawawaŋgat dunduwenn.
6Dundum delaŋ zemti bet butem aimti nin waŋgaen moti mepmann ekŋenaŋ gilik zemti mkaŋinan mobien.
7Nin waŋgaen moti Taia msat katipemti metne metne Tolemes mkaen pataŋ zemti am nâmkiŋpepemak ekŋen mukum indemti kasup kwep pi ekŋenmak ke wembenn.
8Yaŋ msat msame metne metne Sisalia mkaen pataŋ zemti Pilip aikbenn. Egaŋ msat ke mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzemtan. Ek ke aikti ekmak ke matatemenn an ke eweŋan Zelusalem mkaen daen mame ombemindendeŋaŋ indamukulem mti mulup mimiyet zemindewien ekŋen kemagengatnaŋ an ŋen ilak ke.
9Ek nambalatnene zulak zulak nembip bepiyaŋ mamtemien. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam zigok sokbewe keyet zapatnaŋ diindome nâmti am mandiindomtemien.
10Nin ke ondektatnepemann Zudia mkaengatnaŋ golaŋ zenze an ŋen kwitnaŋ Agabas zeme ke egaŋ kotneti ninmagen pataŋ zeye.
11Pataŋ zemti Pâlyet bitimaŋ kwaleti egalen bitim ke mtati ikŋaŋgat setnaŋ betnaŋ zampemti zeye, “Emetak Teŋaŋ kapigok dinop, ‘Bitim kapiyet toŋaŋ ek Zelusalem mkaen met pataŋ zeme Zuda am ekŋenaŋ kapigok msamti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat belen bempewep.’”
12Agabasiyaŋ zet kegok zeme nin ma mka mtoŋ nin nsakwep ondekti Pâlaŋ Zelusalem mkaen ku mebegat zemkulumpewenn.
13Âpme Pâlaŋ pigok dinndoye, “Kulekiyet nâgât keŋin bekanaŋ beme tasumnaip? Neŋ Zelusalem mkaen mka katikŋaŋ etaŋ mobogalen yek. Amobotnaŋ Zisas kwitnaŋgat mti gakikiyelen nâmdelaŋ zemti weyaŋ talap.”
14Nin egat zet kegok zemann egaŋ ningalen zet ku nâme keyepmti nin pigok etaŋ zewenn, “Yegak pemann ke mepme Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ nâmtazin kegok msawe.”
15Kasup notnaŋ pi ekŋenmak ke tapmann delaŋ zeme naman Zelusalem mkaen mebegalen milawatn weyaŋ bewenn.
16Âpme Sisalia am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ ndatime Zelusalem mka teman meti Mnasongalen mkaen meti ekmak ke matatemenn. An ke Saiplas mkaengatnan yaŋ egaŋ Zisasiyet eweŋan penaŋ nâmkiŋpemti mamtan.
17Ekmak ke mamann am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ ndikti ningat oloŋen temaŋ penaŋ minndawien.
18Yaŋ msat msame dapmelaŋgeyelen an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Zemsiyelen mkaen mot ondek tapme Pâlaŋ nin ndatime bam keyegak moti

19Pâlaŋ belin butem indemti Kawawaŋaŋ mukulem mpeme am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindom mege. Keyet zapatnaŋ ilindiŋ penaŋ weyaŋ diindom mâge.
20Pâlaŋ zet zapat ke zemdelaŋ zeme ekŋenaŋ Kawawaŋ zemsesewatpemti Pâl pigok dunduwien, “Notn, nânik Zuda am sambe penaŋ tausen ŋen tausen ŋen pi Zisas nâmkiŋpem mâbienaŋ talip. Ekŋen sambeyaŋ Mosesiyelen zii zet ke omba penaŋ windeŋaŋ bemti bandim mti matalip.
21Âpme geŋ muluwen daen mamane gâgât zapadi kapigok kopme nâmbenn. Gâgât egaŋ Zuda am kwep kwep am maŋge notnaŋ ekŋengat tuŋguwinan met maip ekŋen Mosesiyelen zii zet ku mâbâgat mandiindon. Mti nemuŋine ekŋengat sekŋin butnaŋ ku antitiyet manzemkulumindemezin. Ma Zuda am mama mimiŋin ke katikpe mâpme delaŋ zenzeyet maindapitilin.
22Am ekŋen piyaŋ gâgât yaŋaŋdi kegok manâip kapi zigok msenup? Ekŋenaŋ gâgât ek Zelusalem mkaen kolep zapadi elak nâmâpmien.
23Keyepmti nin geŋ zemgenup kapigok sakwep penaŋ msenik. An zulak zulak ekŋen talip kapi Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ etaŋ mamayet nâmti zetik katikŋaŋ penaŋ mti mamaip keyepmti geŋ ekŋen kapi indatimti met Zuda nnaŋgalen mama mimi tazin keyet kataŋ ekŋengat ma gitaŋgat sipsip mee ke kwitimti Kawawaŋgat sâpe sâpe bumti ilinsakwep ŋokŋin kwenzipme mepme tapme am notnaŋ ekŋenaŋ in Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ maip. Keyet yaŋaŋ ke indikti gâgât zet bemzenze mamip ke peme tapme geŋ Mosesiyelen zii zet e aŋgososopiŋ maŋgawepunik ke gikmâtâbep.
25Âpme msat notnanen am nâmkiŋpepemak bembeŋaŋ ekŋen keyegut nin ekŋenaŋ soŋgom sipmaŋ ma soŋgom minzamti tatatnaŋ ke ma imbimak set kilom mee ku mamayet nin papia ŋen kumti bemann mepme ekti gawepuwep.”
26Kegok zenâmti tabien yaŋ msat msame Pâlaŋ an zulak zulak ke idatimti sekŋin weyaŋ zuluti kwitnaŋ kwitnaŋin weyaŋme dolakŋaŋ beme sesewat mka teman moti kan zigok sesewat mka teman ke tapmetiŋgut bam kot sâpe sâpe nnaŋgat buwanup zemti keyet yaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an yaŋkwesim nâsâgât mowebien.
27Sâpe sâpe bumbuyelen kan sokŋan beme Pâlaŋ moti sesewat mkaen mame Zuda am Esia msalen mamtemien ekŋenaŋ ekti animbi keŋin walapme ekŋenaŋ
28atam kitik mtati kwizet ŋakŋak mti zewien, “Islael am kot ndapmukulem mit! An kapiyaŋ msat kataŋ meti nin sambe kapi Mosesiyelen zii zet ma sesewat mkan kapi eyo zemtalati mamimtotndein. Mti Glik an notnaŋ indatimti kwapme ekŋenaŋ mme sesewat mkan temaŋ kapi okbi okbiŋaŋmak mambein nâip!”
29Pâlaŋ an ŋen kwitnaŋ Tolopimas Epesa mkaengatnaŋ ke wati Zelusalem mka temaŋ ke mebe kokot mmalu maidiktemien keyepmti ekŋenaŋ wa sesewat mka temaŋnan eyo mawakwazin kegok nâmyuŋgumti kegok zewien.
30Kegok zeme Zelusalem animbi sambe ekŋenaŋ zapat ke nâmti weŋin mepme windem bemti kot ondekti Pâl atamti sesewat mka temanengatnan mandamti zupman baen toweti sesewat mka temaŋgalen set sakwep puŋ paŋ kekme delaŋ zemâge.
31Am ekŋenaŋ Pâl atamti kume gakikiyelen tapmme keyet zapatnaŋaŋ elelaŋ Loma kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen pigok mopme nâŋge. Zelusalem am ekŋenaŋ kasa kukuyelen ilinsakwep zenâ zenâ mti talip.
32Kegok nâmti kasa kuku an mobotnaŋ ma tototnaŋ indatime buluŋ sakwep mepme am ekŋenaŋ Pâl takunapeme kasa kuku ŋeŋaŋaŋ kasa kuku notnaŋ ekŋen indatimti mepme indikti peme tapme telelaŋ mekoti tabien.
33Âpme kasa kuku an ŋeŋaŋ keyaŋ zeme Pâl wati tek katikŋaŋ zulaŋ betnaŋ zampeme tapme am ekŋengat indayaŋkwesiye, “An kapi kwitnaŋ kwi ma ek desetgatnaŋ ma yom zigok penaŋ mip?” Kegok yaŋkwesime
34animbi sambeyaŋ zet yaŋaŋ sepemaŋ igak igak zemti kwizet kaliyaŋ temaŋ mbien. Kegok mme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ zelinaŋgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâti keyepm zeme Pâl wati kasa kuku ilinaŋgalen mkaen wati mobien.
35Âpme Pâl wati mka sepaloŋen mopme am ekŋenaŋ mot yuptot kusât mme kasa kuku an ekŋenaŋ luanzamti mka keŋan
36wapmosât mopme am sambeyaŋ baman moti ŋakŋak mti pigok zewien, “An ke kume gakik, kume gakik!”
37Pâl mka keŋan wati mosât tapmopme Pâlaŋ kasa kuku ŋeŋaŋgat yaŋkwesimti zeye, “Geŋ ŋep nâmnemane neŋ am kamba zet ŋen diindosap?” Zeme an ŋeŋaŋaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ Glik zet ŋep nânik?

38Eweŋan penaŋ Izip an ŋenaŋ gapmanmak kasa kukuyelen am 4000 indatimti msat tuŋgupman mebien an ke geŋ kapi ma belakŋaŋ ŋen?”
39Yaŋkwesime Pâlaŋ pigok dunduye, “Neŋ Zuda an penaŋ Talsas mka temaŋ penaŋ Sisilia msalen tazin ke sokbewan keyet geŋ nâmnemane neŋ am zet bugan diindowi.”
40Zeme nâmpeme Pâlaŋ sepaloŋ dukŋan gwaen tati am zemkulumindeme zepiŋ buzak tati nâme zet Ibulu zeleset pigok zeye,