Johannes 4:8-18

⁸Hans lärjungar hade gått in i staden för att köpa mat.

⁹Den samariska kvinnan sade till honom: ”Hur kan du som är jude fråga mig som är en samarisk kvinna om vatten?” Judarna ville inte ha något med samarierna att göra. Jesus går emot flera religiösa och kulturella regler här. Män talade inte med kvinnor, och särskilt inte en kvinna med hennes rykte, se vers 17-18. Att dessutom dricka ur ett ”samariskt kärl” ansågs som något orent av judarna.

¹⁰Jesus svarade henne: ”Om du kände till (hade en klar förståelse av) Guds fria gåva och vem det är som säger till dig, ge mig något att dricka, skulle du i stället ha frågat honom och han hade gett dig levande (färskt, flödande) vatten.”

¹¹Kvinnan sade till honom: ”Herre, du har inget att hämta upp det med rep och hink och brunnen är djup, så varifrån kommer detta levande vatten?

¹²Är du större än vår fader (förfader) Jakob? Han gav oss den här brunnen och drack själv från den, och så gjorde också hans söner och boskap.”

¹³Jesus svarade henne: ”Alla som dricker av detta vatten blir törstiga igen.

¹⁴Men den som har druckit av det vatten som jag ger ska aldrig, nej aldrig, bli törstig igen. Det vatten jag ger ska bli en källa inom honom med vatten som kontinuerligt flödar fram till evigt liv (Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv).”

¹⁵Kvinnan sade till honom: ”Herre ge mig av detta vatten så jag aldrig mer behöver törsta och komma hela vägen hit för att hämta vatten.”

¹⁶Han sade till henne: ”Gå och hämta din man och kom tillbaka hit.”

¹⁷Kvinnan svarade: ”Jag har ingen man.” Jesus sade till henne: ”Du talar sanning när du säger, jag har ingen man.

¹⁸Fem män har du haft förut, och den man du nu har lever med är inte din man utan en annan kvinnas man. Det du sade var sant.”