Text copied!
CopyCompare
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning - Johannes - Johannes 4

Johannes 4:2-39

Help us?
Click on verse(s) to share them!
2- men det var inte Jesus själv som döpte utan hans lärjungar -
3lämnade han Judéen och återvände till Galiléen.
4De flesta judar valde att gå en omväg runt Samarien på grund av konflikten mellan judar och samarier som funnits i århundraden. Orsaken var att på 700-talet f.Kr. ockuperade assyrierna detta område och förde bort de flesta judar som bodde där. Man tvångsförflyttade sedan olika hedniska folkslag dit och det blandfolk som uppstod mellan de kvarvarande judarna och dessa folk kallades samarier. När templet i Jerusalem byggdes upp igen 538 f.Kr. tilläts inte samarierna delta eftersom de beblandat sig med andra folk, se Esra 4. Då byggde man sitt eget tempel på berget Gerizim ca 425 f.Kr. Olika utspel från båda sidor gjorde att hatet mot varandra växte. Hundrafemtio år innan Jesus kommer till staden Sykar, jämnade den judiska kungen samariernas tempel med marken och lät den dagen bli en helgdag. Drygt tjugo år innan Jesus kommer dit hade samarier strött ut döda ben i templet i Jerusalem under påskfirandet, och på så vis orenat de judiska prästerna så att de inte kunde tjäna. Det var nödvändigt för att uppfylla Guds plan att Jesus passerade igenom Samarien.
5Därför kom han till en stad i Samarien som kallades Sykar, nära det fält som Jakob gav åt sin son Josef. Josef begravdes nära Shekem, se Jos 24:32.
6Där fanns Jakobs brunn drygt en kilometer utanför staden. Trött efter fotvandringen satte sig Jesus ner vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen (mitt på dagen). Judisk tid räknades från soluppgången klockan sex på morgonen.
7Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten. Antagligen valde hon den ovanliga tiden då solen brände som värst för att slippa möta någon där. Helt oväntat och mot alla kulturella traditioner inleder Jesus ett samtal. Jesus sade till henne: ”Kan du ge mig lite vatten?”
8Hans lärjungar hade gått in i staden för att köpa mat.
9Den samariska kvinnan sade till honom: ”Hur kan du som är jude fråga mig som är en samarisk kvinna om vatten?” Judarna ville inte ha något med samarierna att göra. Jesus går emot flera religiösa och kulturella regler här. Män talade inte med kvinnor, och särskilt inte en kvinna med hennes rykte, se vers 17-18. Att dessutom dricka ur ett ”samariskt kärl” ansågs som något orent av judarna.
10Jesus svarade henne: ”Om du kände till (hade en klar förståelse av) Guds fria gåva och vem det är som säger till dig, ge mig något att dricka, skulle du i stället ha frågat honom och han hade gett dig levande (färskt, flödande) vatten.”
11Kvinnan sade till honom: ”Herre, du har inget att hämta upp det med rep och hink och brunnen är djup, så varifrån kommer detta levande vatten?
12Är du större än vår fader (förfader) Jakob? Han gav oss den här brunnen och drack själv från den, och så gjorde också hans söner och boskap.”
13Jesus svarade henne: ”Alla som dricker av detta vatten blir törstiga igen.
14Men den som har druckit av det vatten som jag ger ska aldrig, nej aldrig, bli törstig igen. Det vatten jag ger ska bli en källa inom honom med vatten som kontinuerligt flödar fram till evigt liv (Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv).”
15Kvinnan sade till honom: ”Herre ge mig av detta vatten så jag aldrig mer behöver törsta och komma hela vägen hit för att hämta vatten.”
16Han sade till henne: ”Gå och hämta din man och kom tillbaka hit.”
17Kvinnan svarade: ”Jag har ingen man.” Jesus sade till henne: ”Du talar sanning när du säger, jag har ingen man.
18Fem män har du haft förut, och den man du nu har lever med är inte din man utan en annan kvinnas man. Det du sade var sant.”
19Kvinnan sade till honom: ”Herre, jag ser (förstår efter att ha noga granskat) att du är en profet.
20Våra förfäder har tillbett (böjt sig ner i ödmjukhet, fallit ner på knä) på detta berg Gerizim, men ni judar säger att den rätta platsen där man ska tillbe är i Jerusalem.” I dalen mellan Gerizim och det närbelägna berget Ebal låg de samariska städerna Sykar och Sikem. Även om templet på berget blivit förstört av judarna ansåg samarierna att det var den platsen man skulle tillbe på.
21Jesus sade till henne: ”Kära kvinna, tro (luta dig mot, förlita dig på) mig, för det kommer en tid när ni alla ska tillbe Fadern (böja er ner i ödmjukhet, falla på knä, bildligt kyssa hans hand i vördnad) inte bara på detta berg eller bara i Jerusalem. Jesus lyfter diskussionen från den religiösa konflikten om hur och var man ska tillbe, till att handla om hjärtats inställning och en personlig tro på honom.
22Ni samarier tillber vad ni inte känner till (har en klar förståelse av), men vi judar tillber det vi känner till, eftersom frälsningen (befrielsen) kommer från (genom) judarna.
23Men den tid kommer, och den är redan här, då sanna (äkta, genuina) tillbedjare ska tillbe Fadern (böja sig ner i ödmjukhet, falla på knä, bildligt kyssa hans hand i vördnad) i ande och sanning, för det är sådana tillbedjare som Fadern söker (letar efter, vill ha). Gud är mer intresserad att vi tillber honom än platsen där vi tillber.
24Gud är Ande (till sin natur en andlig varelse) och de som tillber honom måste tillbe honom i ande och sanning (äkthet).”
25Kvinnan sade till honom: ”Jag vet (har en klar förståelse av) att Messias ska komma, han som kallas Kristus (den Smorde), och när han kommer ska han berätta allt för oss (låta det bli helt tydligt och uppenbart).”
26Jesus svarade henne: ”Det är jag (Jag Är), den som talar med dig.” De grekiska orden ”ego eimi” kan översättas ”det är jag” eller ”jag är”. Vanligtvis används uttrycket med en efterföljande beskrivning som t.ex. ”jag är livets bröd”, se 6:35. När ”ego eimi” används utan någon beskrivning anspelar det på Guds personliga namn JHWH, se 2 Mos 3:14. Exakt så översätts den hebreiska frasen till grekiska. Detta är den första av totalt sju gudomliga ”Jag Är” i Johannesevangeliet, de övriga är Joh 6:20; 8:24; 8:58; 13:19; 18:5. Det används även en gång i den enkla betydelsen ”det är jag”, av en man född blind, se Joh 9:9.
27Just då kom hans lärjungar. De var chockade (förvånade, helt överraskade) över att han pratade med en kvinna. De flesta rabbiner undvek kontakt med kvinnor, man pratade inte ens med sin egen hustru på allmän plats. Trots detta frågade ingen inte ens Petrus honom: ”Vad söker du (frågar efter)?” Kan vara en koppling till Jesu tidigare påstående att Fadern söker tillbedjare, se Joh 4:23. eller ”Varför samtalar du med henne?”
28Kvinnan lämnade kvar sin vattenkruka och gick in i staden. Att berätta om Jesus var nu viktigare än att hämta vatten. Hon sade till folket:
29”Kom och se en man som har sagt till mig allt jag gjort! Han kanske är Messias?”
30Då började de komma ut till honom.
31Under tiden försökte lärjungarna övertala honom (tjatade de enträget på Jesus): ”Rabbi (lärare, mästare) ät någonting.” De var hungriga och seden var sådan att läraren måste inleda måltiden innan de andra fick börja äta.
32Men han svarade: ”Jag har mat (näring) som ni inte känner till (inte ser med era hjärtans ögon).”
33Då började lärjungarna fråga varandra: ”Kan någon ha kommit med mat till honom?”
34Jesus sade till dem: ”Min mat (näring) är att göra hans vilja (behaga den) som har sänt mig och att fullborda hans verk.
35Är det inte så att ni säger till varandra: Fyra månader till, sedan är det skördetid den vanliga tiden mellan sådd och skörd? Men jag säger er: Lyft upp er blick och se på fälten! De är redan mogna (har vitnat i färgen) för skörd. Många samarier redo att bli frälsta strömmade ut från staden för att höra på Jesus.
36Den som skördar får redan nu ut sin lön, han bärgar grödan (frukt) till evigt liv. Detta så att både den som sår och den som skördar kan glädja sig tillsammans.
37Här gäller ordet som var vanligt på den tiden: en sår och en annan skördar.
38Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har gjort ett hårt arbete, och ni får gå in i deras arbete och vara med och skörda resultatet av deras arbete.”
39Många samarier från den staden trodde (lutade sig mot, förlitade sig på Gud) på grund av vad kvinnan sagt när hon vittnade: ”Han berättade allt jag gjort.”

Read Johannes 4Johannes 4
Compare Johannes 4:2-39Johannes 4:2-39