Johannes 3:12-17

¹²Vers 12-18 formar en kiasm. Ordet tro återkommer flera gånger. Det ramar in hela stycket, se vers 12 och 18. Det återkommer också som en inre ram i vers 15 och 16b kring huvudbudskapet i vers 16a. I den andra nivån nämns Människosonen och ”sin son”, se vers 14 och 17. Om ni inte tror på mig när jag berättar om det som hänt här och nu på jorden, hur ska ni då tro (lita på) mig när jag berättar om det som händer i himlen?

¹³Ingen har någonsin stigit upp till himlen, förutom han som steg ner från himlen - Människosonen, som är (har sitt hem) i himlen.

¹⁴På samma sätt som Mose reste upp (lyfte upp) ormen i öknen på en påle, se 4 Mos 21:8-9, så är det nödvändigt att Människosonen blir upprest på ett kors och bli upplyft till himlen,

¹⁵så att var och en som tror (lutar sig mot, förlitar sig) på honom väljer att få evigt liv.

¹⁶För så mycket älskade (så högt värdesatte) Gud världen att han gav sin ende Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå under (vara förlorade), utan ha evigt liv.

¹⁷För Gud sände inte sin son för att döma (straffa, förkasta) världen, utan för att världen genom honom skulle bli frälst (räddad, helad, befriad, trygg, bevarad).