Text copied!
CopyCompare
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning - Johannes - Johannes 20

Johannes 20:8-30

Help us?
Click on verse(s) to share them!
8Då gick den andre lärjungen Johannes, han som hade kommit till graven först, också in, och han såg (blev överbevisad) och trodde.
9För ännu hade de inte förstått (fått en klar förståelse av) Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.
10Sedan gick lärjungarna tillbaka hem,
11men Maria stod kvar och grät (upprepade gånger ljudligt) utanför graven. Medan hon grät böjde hon sig ner mot graven.
12Då fick hon se (studerar hon noggrant) två änglar i vitt sitta där Jesu kropp varit, en vid huvudet och en vid fötterna.
13De sade till henne: ”Kära kvinna, varför gråter du?” Hon sade till dem: ”Därför att de lyft undan min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom.”
14När hon sagt detta vände hon sig om och såg (studerade noga) Jesus stå där, men hon visste inte (kände inte igen) att det var Jesus.
15Jesus sade till henne: ”Kära kvinna, varför gråter du? Vem söker du?” Då hon trodde det var trädgårdsmästaren svarade hon honom: ”Herre, om det är du som burit bort honom, säg mig var du lagt honom så jag kan hämta honom.”
16Jesus sade till henne: ”Maria.” Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska (arameiska): ”Rabbouni!” Det betyder lärare. Johannes fångar korta men djupa samtalet på två ord. Jesus kallar henne vid namn. För Jesus var hon Miriam, vilket är det ursprungliga hebreiska namnet vars grekiska och latinska form är Maria. För Maria var han ”Rabbouni”. Lukas översätter ordet till lärare, det är korrekt men samtidigt bär det arameiska ordet en djupare vördnad och har betydelsen ”min älskade Mästare” och är en förstärkning av den vanligare titeln ”Rabbi”.
17Jesus sade till henne: ”Håll inte fast vid mig konkret fysiskt, eller bildligt ”vid gamla mönster”, jag har inte ännu stigit upp till min Fader. Gå till mina bröder och berätta att jag stiger upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud.” Alternativ översättning är ”Rör mig inte”, men det skulle i så fall gå emot hans andra uttalande att faktiskt röra vid honom, se Luk 24:39; Joh 20:27; Matt 28:9. Uttalandet har troligare att göra med ett nytt sätt att relatera till Jesus, inte längre fysiskt utan andligt, se Joh 20:29.
18Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon sett (erfarit, med egna ögon sett) Herren, och att han sagt detta till henne.
19Nyheten om Jesu uppståndelse hade redan nått de judiska ledarna i Jerusalem, se Matt 28:11. Det är kväll och lärjungarna är troligen samlade i samma övre rum som de firat den sista måltiden i. Emmausvandrarna har nyss kommit och berättat hur de mött Jesus, se Luk 24:36. På kvällen samma dag, den första veckodagen söndagen då Jesus uppstått, var lärjungarna tillsammans bakom stängda dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt bland dem och sade: ”Frid vare med er!” Den vanliga judiska hälsningsfrasen. Nu då Jesus just har uppstått får den frasen en djupare innebörd, nämligen att ta emot försoningens välsignelser.
20När han sagt detta visade han dem sina händer (handleder) och sin sida. När lärjungarna såg (fick en klar förståelse av) Herren jublade de (var de glada, upprymda av glädje).
21Igen sade Jesus till dem: ”Frid vare med er! På samma sätt som Fadern har sänt mig (på ett uppdrag som jag fortfarande är ansvarig inför), så sänder jag också er.”
22När han sagt detta andades han på dem och sade: ”Ta emot den helige Ande. På samma sätt som Gud blåste in sin ande i sin skapelse, se 1 Mos 2:7, gör han det på nytt med sin nya skapelse.
23Om ni väljer att förlåta någon hans synder löser honom från hans synd, utför Guds uppdrag, berättar att Jesus kan förlåta, så är de redan förlåtna. Verbformen indikerar att synderna är lösta i dåtid med ett nuvarande resultat att de nu är förlåtna. Om ni binder (håller fast) någon genom att inte förlåta hans synder, så är han bunden. Verbformen indikerar att synderna har bundits i dåtid med ett nuvarande resultat att de binder.”
24Tomas, en av de tolv, han som kallades tvillingen (Didymus), var inte med dem när Jesus kom.
25Så de andra lärjungarna sade till honom: ”Vi har sett (upplevt, erfarit) Herren.” Han svarade dem: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer (handleder), och får sticka ner mitt finger i spikhålen, och föra in min hand i hans sida kan jag aldrig tro.” I närheten av Jerusalem har man hittat kvarlämningar från korsfästa kroppar från Jesu tid. Fynden visar att spikarna var omkring 13-18 cm långa och spikades genom handleden. Det grekiska ordet ”cheir” som används här kan både betyda hand och handleder. Ordet används så i Apg 12:7 när bojorna föll från Petrus handleder.
26Åtta dagar senare hebreiskt uttryck för en vecka, dvs. nästa söndag var hans lärjungar samlade där inne igen i det övre rummet i Jerusalem, se vers 19, och Tomas var med dem. Trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.”
27Sedan sade han till Tomas: ”Räck hit ditt finger, se (undersök, få en klar förståelse av) mina genomborrade händer (handleder), och räck ut din hand och för in den i min sida. Sätt stopp för din otro, och börja tro (bli full av tro)!”
28Tomas svarade och sade till honom: ”Min Herre och min Gud!”
29Jesus sade till honom: ”Du tror eftersom du sett (upplevt, erfarit) mig. Saliga (lyckliga, välsignade) är de som inte ser inte sett mig med sina fysiska ögon men ändå tror har trott och tror på mig.”
30Jesus gjorde många fler tecken (mirakel som bekräftar Guds karaktär), i lärjungarnas närvaro, som inte är uppskrivna i denna bok.

Read Johannes 20Johannes 20
Compare Johannes 20:8-30Johannes 20:8-30