Johannes 20:22-27

²²När han sagt detta andades han på dem och sade: ”Ta emot den helige Ande. På samma sätt som Gud blåste in sin ande i sin skapelse, se 1 Mos 2:7, gör han det på nytt med sin nya skapelse.

²³Om ni väljer att förlåta någon hans synder löser honom från hans synd, utför Guds uppdrag, berättar att Jesus kan förlåta, så är de redan förlåtna. Verbformen indikerar att synderna är lösta i dåtid med ett nuvarande resultat att de nu är förlåtna. Om ni binder (håller fast) någon genom att inte förlåta hans synder, så är han bunden. Verbformen indikerar att synderna har bundits i dåtid med ett nuvarande resultat att de binder.”

²⁴Tomas, en av de tolv, han som kallades tvillingen (Didymus), var inte med dem när Jesus kom.

²⁵Så de andra lärjungarna sade till honom: ”Vi har sett (upplevt, erfarit) Herren.” Han svarade dem: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer (handleder), och får sticka ner mitt finger i spikhålen, och föra in min hand i hans sida kan jag aldrig tro.” I närheten av Jerusalem har man hittat kvarlämningar från korsfästa kroppar från Jesu tid. Fynden visar att spikarna var omkring 13-18 cm långa och spikades genom handleden. Det grekiska ordet ”cheir” som används här kan både betyda hand och handleder. Ordet används så i Apg 12:7 när bojorna föll från Petrus handleder.

²⁶Åtta dagar senare hebreiskt uttryck för en vecka, dvs. nästa söndag var hans lärjungar samlade där inne igen i det övre rummet i Jerusalem, se vers 19, och Tomas var med dem. Trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.”

²⁷Sedan sade han till Tomas: ”Räck hit ditt finger, se (undersök, få en klar förståelse av) mina genomborrade händer (handleder), och räck ut din hand och för in den i min sida. Sätt stopp för din otro, och börja tro (bli full av tro)!”