Text copied!
CopyCompare
Bëngbe Bëtsa Cabëngaftaca Entsoyebuambna - Hechos - Hechos 7

Hechos 7:3-55

Help us?
Click on verse(s) to share them!
3y Bëngbe Bëtsá tbojaniyana: “Metseboshjona acbe fshantse y acbe pamíllanga y cbochanjinÿinÿiye luaroye cochjá ca.”
4As Abraham chabe luare Caldea tojë́ftsanboshjona y tojána Haránoca joyénanama. Chabe taitá tojanóbanents̈ana, Bëngbe Bëtsá Abrahámbioye chë luaroye tbojanánatse, chë mora ts̈ëngaftanga s̈montsiyenents̈e.
5Pero quem luariñe ni mo base fshantse ndoñe tbonjëftsanats̈etá, ni mo ndayents̈e jtsiyenama. Pero aíñe Abrahámbioye tbojans̈buachená chë fshantse jats̈etayama, chabiama y chabe básengbiama, Abraham tojóbanents̈ana. Chca tbojans̈buachená ora, Abraham ni canÿe s̈es̈ona bonjánbomna.
6Y Bëngbe Bëtsá mënts̈á tbojaniyana: “Chë ácbents̈ana ents̈anga, ínÿengbe luaroca áshjajnënga mochántsemna, y choca oyenënga chëngbe oservénënga chë́ngbioye mochanjábiama y canta patse uatëntscuana jabuache mochanjasufrina ca.”
7Y mënts̈ánaca tbojaniyana: “Pero ats̈e chanjácastigaye chca oservénënga chacmojábiama luarents̈a ents̈anga; y as, chents̈ana chë ácbents̈ana ents̈anga mochanjésebocana y mora bontsemna luaroye mochanjésabo y muents̈e ats̈e s̈mochántsadorana ca.”
8Bëngbe Bëtsá Abrahámbioye tbojans̈buachená nÿe cha y chabe básengbe Taitá cha jtsemnama y jamama ts̈abe bendicionënga chë́ngbeñe chaotsemnama, y chama, chaotsinÿnamna tbojanmandá chabe s̈es̈ona, boyabásetema tojonÿná ora, base bobachtema chë más delicadents̈e jatëts̈ana. Chíyeca, chabe uaquiñá Isaac tojanonÿná ora, posufta tianoye Abraham base bobachtema chë más delicadents̈e tbojantëts̈e. Isaac cachcá tojanma chabe uaquiñá Jacóboftaca y Jacob cachcá tojanma chë chabe bnë́tsana uta uaquiñë́ngaftaca. Chënga monjamna chë Israeloca bnë́tsana uta bëts pamíllangbe taitanga.
9“Quem uaquiñënga bëngbe bëts taitanga monjamna. Chëngna, chëngbe uabentsá Josébioye envidia imnabomna y tmojtsatanobuiye, Egiptoye canÿe oservenacá chamotsánatseñama. Pero Bëngbe Bëtsá Josébioye nÿets tempo ibnauájabuachana,
10chíyeca nÿetsca chabe ngmenënguents̈ana tbojanatsbocá y Bëngbe Bëtsá tojanma cha chaotsetats̈ëmbuama ts̈abá jóyebuambayama chë Egiptoca réybents̈e, Faraón ca uabainá. Bëngbe Bëtsá tojanma chë Faraón chaoyejuá nts̈amo José yojamnama; chíyeca Faraón Josébioye tbojánbema Egiptoca mandado y chabe yebnënguents̈e oyenëngbiámnaca.
11“Chë tempo, Egiptó y Canaán luariñe bëts shëntsana tojanóshjango y puerte ngménana yojtsemna y bëngbe bëts taitanga ndoñe imontsobena saná jónÿenama.
12Pero Jacob tojántats̈ëmbona Egiptoca saná yojtsemnama; asna, chabe uaquiñënga, chë bëngbe bëts taitanga choye tojanichamó. Chora yojamna chë natsanama chënga Egiptoye jama.
13Uta soyama chënga tmojtesaná ora, José chabe cats̈átanga tojanë́yana: ‘Ats̈e José sëndmëna, ts̈ëngaftangbe uabentsá ca.’ Chca chë Faraón Josebe pamíllangbiama tojántats̈ëmbona.
14Chents̈ana, José tojanmandá chabe taitá Jacob y nÿetsca pamíllanga Egiptoye chamotsama. Canÿsëfta bnë́tsana shachnënga imojamna chë Egiptoye tmojánanga.
15Chcasna, Jacob Egiptoye tojána choca joyénanama. Choca cha tojanóbana y chë inÿe bëngbe bëts taitángnaca.
16Jacob y chabe básenga, nts̈amo imojtsobancá, chëngbe cuerpo Siquem bëts puebloye imojtsatambaye y tmojanëtebuantsá, Abraham tojëftsanbuamé cuevëshënguiñe. Abraham canÿe crocenánama Hamorbe uaquiñë́ngbioye, chëshënga yojtëyents̈buamiñe Siquem puebloca.
17“Nts̈amo Bëngbe Bëtsá Abrahámbioye tbojans̈buachenacá jamama yojtsobeco ora, Egiptoca corente tmojanoboté Israeloca ents̈anga y banga chënga imojtsemna.
18Cabana, Egiptoca inÿe rey tojanojayé y cha Josébioye ndoñe tbonjanabuátmana.
19Chë reyna, bëngbe ents̈anga, chë bëngbe bëts taitángbioye tojanaingñé y tojanma chënga puerte chamosufrima; tojanamëndá, chë tmojtsónÿna s̈es̈onatémënga cachcá jtsë́nÿayana chamotsóbanama.
20Chë tempo canÿe básetema tojanonÿná y cha Moisés ca tmojanabaye. Bëngbe Bëtsá Moisesbiama oyejuayá yojtsemna y chabe bëtsë́tsata cach yebnents̈e tmojanboché unga ishinÿëntscuana.
21Cachcá jonÿayama yojtsamna orna, Faraonbe bembe tbojanocñe y mo cachabe uaquiñá cuenta tbojanboché.
22Chca, chë Egiptoquënga imnatáts̈ëmbo soyënga Moisés tmojanbuatëmbá y canÿe uámana ents̈á tojánbocna jóyebuambayama y ndayánaca jamama.
23“Canta bnë́tsana uata tojánashjache ora, tojanenojuabó jama jtsetats̈ëmbuama nts̈amo chë Israeloquënga, chabe ents̈anga imojtsemnama.
24Canÿe, Moisés tojáninÿe canÿe Egiptocá canÿe Israelocábioye ibojtsejants̈etaye ora; as Moisés tbojanoboguiyaná y chë Egiptocábioye tbojtsanóba.
25Moisés yojtsanjuabnaye chë Israeloquënga yojtsósertana, Bëngbe Bëtsá yochjanma cach Moisesbe obenánaca chë Egiptoca mandents̈ana chë́ngbioye játsebacama ca. Pero chë Israeloquënga ndoñe yontsë́sertana.
26Yëfsana, Moisés tojánanÿena útata, cach Israelocata, ibojtsentsjanaye; chora cha betsco tojána jetsë́uyanama y tojanë́yana: ‘Tsëndata cats̈ata s̈ondmëna, ¿ndáyeca s̈ojtsentsjanata ca?’
27As, chë ínÿabioye ibojtsetsjanayá Moisésbioye tbojtsanajuatsënts̈e y tbojaniyana: ‘¿Nda bë́ngbeñe tcmënjajayé mandado y chë ts̈abá o ndoñe ts̈abá fstsamama chacuayanama ca?
28¿Cojtsebos̈e áts̈naca jóbama, nts̈amo tonjopasá yëfse chë Egiptocábioye tconjobacá ca?’
29Moisés chca tojanuena ora, Madián luaroye tojtsanachá y choca yojoyena inÿe luarocana ashjangonacá. Chents̈e uta uaquiñata yojë́ftsabamna.
30“Chents̈ana canta bnë́tsana uatëse, ents̈anga ndoyena luariñe, Sinaí tjañe béconana, canÿe ángel tbojánebëbocna zarzë́sha yojtsángbototjuanents̈e.
31Moisés yojenjnaná ndayá yojtsonÿama y ts̈abá jinÿama tojanobeconá ora, tojanuena Bëngbe Bëtsá mënts̈á ibojtsatsëtsnaye:
32‘Ats̈e acbe bëts taitangbe Bëtsá sëndmëna, Abraham, Isaac y Jacobëbe Bëtsá ca.’ Moisés chama tojanëuatjaná, ibojtsengmëmnaye y añemo ndoñe yontsebomna choye jontjes̈iyama.
33As Bëngbe Utabná tbojaniyana: ‘Motsenóshecbotsca, er aca contsemnents̈e nÿe ats̈biama luare endmëna, er áts̈naca chents̈e së́ntsemna.
34Ndegombre sënjinÿe nts̈amo ats̈be ents̈anga Egiptoca montsesufrina y sënjouena chëngbe oyabojuayana, y ats̈e sënjabo chënga jabátsebacama. Chcasna, mabouena, Egiptoye cbochanjíchmua ca’ —Bëngbe Bëtsá tbojaniyana.”
35Chents̈ana Esteban tojanë́yana: “Quem Moisés ents̈anga tmojtsanaboté y tmojaniyana: ‘¿Nda bë́ngbeñe tcmënjajayé mandado y chë ts̈abá o ndoñe ts̈abá fstsamama chacuayanama ca?’ Masque chca, Bëngbe Bëtsá mo mandayacá y atsebacayacá tbojesanichmó, chë zarzëshents̈e tojanobinÿná ángeloftaca.
36As Moisés, bëngbe bëts taitanga Egiptocana tojésanëbuacna y bëts soyënga tojanma, y inÿe soyënga Bëngbe Bëtsabe obenana jinÿanÿiyama Egiptents̈e, chë Buángana ca uabaina mar béjayents̈e y ents̈anga ndoyena luarents̈e, canta bnë́tsana uatëntscuana.
37Cach Moisés Israeloca ents̈anga mënts̈á tojanë́yana: ‘Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftanguents̈ana canÿa bochanjábema ats̈cá Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá ca.’
38Moisés Israeloca ents̈ángaftaca yojë́ftsemna chë ents̈anga ndoyena luaroca. Choca chë ents̈anga tmojánenefjna Sinaí tjañe béconana. Chents̈na canÿe ángel Moisésoftaca tojanoyebuambá, bëngbe bëts taitángbioye chë buayenana soye Moisés chaóyebuambama, chë ents̈anga ts̈abe vida jónÿenama palabrënga; y Moisés chca tojanma, bë́ngnaca chë palabrënga jouenama jobenayama.
39“Pero bëngbe bëts taitanga ndoñe tmonjánbos̈ena joyeunayama, masna nÿe tmojtsanaboté y Egiptoye jesshë́conama imojtsaisebos̈e.
40Moisés cabá chë tja tsjuanoca chë ángeloftaca yojtsemna ora, chëngbe bachnangbe más uámana amëndayá Aarónbioye mënts̈á tmojaniyana: ‘Bëngbe Bëtsabe cuenta s̈mayents̈pormá canÿe buashinÿinÿana soye jadórama, bënga chas̈únatsama. Er bënga quemátstats̈ëmbo ndayá yojtsopasana Moisés, chë Egiptocana s̈onjëftsëbuacnáftaca ca.’
41As tmojanma canÿe buashinÿinÿana soye mo canÿe uacnabecá y cha jadórama ba bayënga tmojanëbaye, y tmojanóboyejuanga cachënga chë soye tmojanpormáyeca.
42Chë causa, Bëngbe Bëtsá chë́ngbents̈ana tojtsanojuánañe y cachcá tojesanë́nÿaye chëngbe bacna soyënga causa, estrellatémënga chamotsadoránama. Chca jochnënguama, Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambayëngbe librë́s̈añe mënts̈á endayana, nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojanayancá: Israeloca ents̈anga, ¿Ats̈e jëtschuayama bayënga ches̈mënjanëbaye y chë soyënga ches̈mënjanáts̈ëmbona, chë canta bnë́tsana uata ents̈anga ndoyena luarents̈e ts̈ëngaftanga s̈monjë́ftsemna ora?
43Ats̈e jadóra cuentna, chë Molocbiama jebna soye s̈monjanacutsá y cha s̈monjánadorana, y chë Refánbe estréllacnaca cachcá s̈monjánama. Chë soyënga mo Bëngbe Bëtsá cuenta s̈monjánbomna y cach ts̈ëngaftanga s̈monjanobopormá jadórama. Mora chë causa ats̈e chanjama, Babilonients̈ana más chcoye ts̈ëngaftanga chacmotsë́natsama ca” —chiñe endayana.
44“Bëngbe tempsca bëts taitanga ents̈anga ndoyena luaroca, chë jatsjacama opodena yebna imnabomna; chë yebnents̈e Bëngbe Bëtsá chë́ngaftaca tojanoyebuambá. Inajebna nts̈amo Bëngbe Bëtsá Moisésbioye tbojanmandacá, y cha tojanma nts̈amo chaojebuama Bëngbe Bëtsá tbojaninÿinÿecá.
45Bëngbe bëts taitangna chëngbe taitángbents̈ana chë jatsjacama opodena yebna chëngbiama tmojanóyëngacñe, y chënga chë Canaán luaroye Josuéftaca, chë inÿe luaroquë́ngaftaca jéntsjama tmojána ora, chë jebna soye tmojanamba y chocna, Bëngbe Bëtsábeyeca chents̈a ents̈ángbioye Israeloquë́ngbents̈ana tmojtanëbuacna; y chë jebna soyna chë tmojanayënjaná luarents̈e tojanoquedá, rey David yojëftsiyenëntscuana.
46David ts̈abá mandbomná inamna, chíyeca Bëngbe Bëtsá cháftaca puerte yotsóyejuaye. David chábioye lesencia tbojanotjañe jajebuama, Bëngbe Bëtsá chë Jacob tbojanadorá cha, chents̈e chaotsiyenama.
47Pero Salomón inamna nda chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebna tojanjebuá.
48Masque chë celoca Bëngbe Bëtsá, ents̈angbe jebna yebniñe ndoñe quenatiyena. Nts̈amo Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá tojanabemcá, ndayá Bëngbe Bëtsá tojanayancá:
49‘Celoca endmëna chë luare ndayents̈ana ats̈e tsmánda, y quem luare endmëna nÿe mo canÿe ts̈enëtemcá ndayents̈e ats̈be shecuats̈ënga chjacjaye. As, ¿nts̈amo ats̈biama jebna yebna s̈mochjajebo ca?’ —chë Utabná jayanana—; ‘o ¿ndaye yebnents̈e ats̈e jóchnama chjobenaye,
50ndegombre cach ats̈e nÿetsca chë soyënga tijamëse ca?’ ”
51Esteban mënts̈ánaca tojanë́yana: “Ts̈ëngaftanga nÿets tempo josértama ndëbos̈ënga s̈mondmëna; s̈mondbomna ainana mo chë Bëngbe Bëtsábeñe ndos̈buáchiyëngbe ainancá, y Bëngbe Bëtsabe soyëngama nduauenanënga s̈mondmëna. Ts̈ëngaftanga ndocna te ques̈mátsbos̈e chë Uámana Espíritu joyeunayana. Nts̈amo ts̈ëngaftangbe bëts taitanga monjaniyencá, ts̈ëngaftángnaca cachcá.
52¿Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënguents̈ana, ndábioye ts̈ëngaftangbe bëts taitanga ndoñe monjanacmena? Chë Bëngbe Bëtsá tojanichamó ents̈anga chënga tmojtsanëbaye, y mëngna ents̈ángbioye imojanabuayiyná Cristo, chë nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá amá yochjánabama. Pero morna, uayayëngbe cucuats̈iñe cha s̈mojáboshjona y s̈mojóba.
53Bëngbe Bëtsabe mandënga angelë́ngaftaca ts̈ëngaftanga s̈monjanóyëngacñe, pero chë soyënga ndoñe ques̈mátsyeunana ca” —cha tojanë́yana.
54Chents̈a mándayënga chca tmojanuena ora, Estébanoftaca tmojanotjayaná y tmojanenaftës̈bonzentsé, rábiaca imojtsemnama.
55Pero chë Uámana Espíritu Estébanbe ainaniñe corente yojtsemándaye. Celoye yojontjes̈iye y Bëngbe Bëtsabe buashinÿinÿanana yojinÿe, y Jesús, Bëngbe Bëtsabe cats̈bioica yojtsatsana.

Read Hechos 7Hechos 7
Compare Hechos 7:3-55Hechos 7:3-55