Text copied!
CopyCompare
Marĩpʉya Kerere Wereri Turi - Hebreos

Hebreos 11

Help us?
Click on verse(s) to share them!
1Marĩpʉre bʉremurã: “Ĩgʉ̃ marĩrẽ: ‘Õãrĩrẽ sĩgʉra’, ãrĩdeare diayeta sĩgʉkumi”, ãrĩ bʉremua. Irire ĩãbirikererã, ĩãrã irirosũ: “Diayeta ããrã, ĩgʉ̃ ãrĩdeare oparãkoa”, ãrĩ bʉremua.
2Iripoeguere marĩ ñekʉ̃sãmarã ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ: “Õãrã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãdi ããrĩmí.
3Marĩpʉre bʉremurĩ merã: “Ĩgʉ̃ werenírĩ merã i ʉ̃mʉma ããrĩpereri ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasirigʉ iro dupiyuro neõ marĩdeare i ʉ̃mʉmarẽ ããrĩpereri marĩ dapagora ĩãrĩrẽ iridi ããrĩmí”, ãrĩ masĩa.
4Iripoeguemʉ Abel Marĩpʉre bʉremusĩã, ĩgʉ̃ ĩũrõ oveja majĩgʉ̃rẽ wẽjẽ soepeogʉ, ĩgʉ̃ tĩ́gʉ̃ Caín sĩdea nemorõ sĩdi ããrĩmí. Marĩpʉ, Abel ĩgʉ̃rẽ bʉremurĩrẽ ĩãgʉ̃, ĩgʉ̃ sĩdeare: “Õãgoráa”, ãrĩdi ããrĩmí. Irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ: “Õãgʉ̃ ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãdi ããrĩmí. Abel iripoegue boadi ããrĩkeremakʉ̃, ĩgʉ̃ Marĩpʉre bʉremurĩ merã irideare marĩde gũñáa. Irasirirã ĩgʉ̃ bʉremuderosũta marĩdere Marĩpʉre bʉremurõ gããmea.
5Enoc Marĩpʉre bʉremusĩã, boabiridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ boabirikeremakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ ãĩmʉrĩãkõãdi ããrĩmí. Masaka ĩgʉ̃rẽ ãmakererã, neõ bokabirinerã ããrĩmá. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ Enorẽ ãĩmʉrĩaburi dupiyuro ʉsʉyari merã ĩãdi ããrĩmí”.
6Marĩpʉre marĩ bʉremumerã ĩgʉ̃rẽ ʉsʉyamakʉ̃ irimasĩbea. Ĩgʉ̃rẽ sẽrẽgʉ̃no: “Diayeta ĩgʉ̃ Marĩpʉgora ããrĩ́mi”, ãrĩ gũñarõ gããmea. “Marĩ ĩgʉ̃rẽ bʉremurĩ merã sẽrẽrĩrẽ õãrõ pémi”, ãrĩ gũñarõ gããmea. Marĩ irire gũñamerã ĩgʉ̃rẽ sẽrẽmasĩbea.
7Noé Marĩpʉre bʉremusĩã, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Mʉ neõ ĩãbiridea merã i nikũ marãrẽ ĩgʉ̃sã yʉre bʉremubiri waja bʉro wajamoãgʉra”, ãrĩdeare bʉremudi ããrĩmí. Irasirigʉ, Marĩpʉ dorederosũta wádiru doódiru iridi ããrĩmí, ĩgʉ̃yarã merã dia mirĩburire taribu. Marĩpʉre bʉremusĩã, i nikũ marãrẽ ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ bʉremubirire masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Marĩpʉ, ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃: “Õãgʉ̃ ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãdi ããrĩmí.
8Abraham Marĩpʉre bʉremusĩã: “Gaji nikũ yʉ mʉrẽ sĩburi nikũgue waaka!” ãrĩmakʉ̃ pégʉ, ĩgʉ̃rẽ yʉjʉdi ããrĩmí. “Irogue waagʉ́ irikoa”, ãrĩmasĩbirikeregʉ, ĩgʉ̃ya nikũrẽ wiriwãgãdi ããrĩmí.
9Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Iri nikũrẽ sĩgʉra”, ãrĩdeare bʉremugʉ̃, iri nikũgue eja, ããrĩmejãjadi ããrĩmí. Iro ããrĩmejãjakeregʉ, gaji nikũmʉ irirosũ surí gasiri merã iridea wiiri merã naaunadi ããrĩmí mʉrãrõ ããrĩbirisĩã. Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃ Isaare, ĩgʉ̃ parãmi Jacore: “Iri nikũrẽ sĩgʉra mʉsãdere”, ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃sãde Abraham irirosũta iri nikũgue naaunanerã ããrĩmá.
10Abraham iri nikũrẽ naagʉ̃, makãrĩ iribiridi ããrĩmí. Gaji makãgue Marĩpʉ ããrĩrĩ́ makãgue ʉ̃mʉgasigue ĩgʉ̃ waaburire yúgʉ iridi ããrĩmí. Iri makã Marĩpʉ iridea makã neõ perebiri makã ããrã.
11Abraham marãpo Sara pũrã marĩdeo Marĩpʉre bʉremusĩã, bʉ́rogora ããrĩkerego: “Marĩpʉ ãrĩderosũta yʉre irigʉkumi”, ãrĩ bʉremurĩ merã pũrãkʉdeo ããrĩmó.
12Irasirigʉ Abraham bʉgʉrogora ããrĩkeregʉ, Sara merã majĩgʉ̃rẽ pũrãkʉdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ parãmerã ããrĩturiarã wárã ããrĩnerã ããrĩmá. Neñukãrẽ, ĩmipa yerire keo bokatĩũña marĩrõ irirosũ ĩgʉ̃sãrẽ keo bokatĩũmasĩña máa.
13Ããrĩpererã, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Sĩgʉra”, ãrĩdeare neõ opamerãgue boanerã ããrĩmá. Irire opabirikererã, gũñaturari merã: “Marĩpʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta pʉrʉgue sĩgʉkumi gʉare”, ãrĩ, ĩgʉ̃rẽ bʉremuníkõãnerã ããrĩmá. Irasirirã gajirãrẽ: “Gaji nikũ marã irirosũ i nikũgue naarã dita ããrã”, ãrĩ werenerã ããrĩmá.
14Ĩgʉ̃sã irirosũta irire ãrĩrãno, gaji nikũ, ĩgʉ̃sãya nikũ ããrĩburire ãmarã́ yáma. Irire õãrõ masĩa marĩ.
15Marĩ ñekʉ̃sãmarã: “Gaji nikũ marã ããrã”, ãrĩrã, ĩgʉ̃sã béowãgãdea nikũrẽ gũñabirinerã ããrĩmá. Irasũ ãrĩ gũñarã, goedujáakõãbonerã ããrĩmá.
16I nikũ nemorõ ʉ̃mʉgasigue õãrĩ nikũ gapʉre: “Bʉro waadʉakoa”, ãrĩ gũñanerã ããrĩmá. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ: “Gʉa Opʉ ããrĩ́mi”, ãrĩmakʉ̃ pégʉ, gʉyasĩrĩrĩ marĩrõ: “Ĩgʉ̃sã Opʉ ããrã”, ãrĩdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ pʉro ĩgʉ̃sãya makã ããrĩburore ãmubosasiadi ããrĩmí.
17Marĩpʉ Abrahãrẽ: “¿Diayeta yʉre bʉremugʉ̃ yári?” ãrĩ gũñagʉ̃, ĩgʉ̃rẽ: “Yʉ ĩũrõ mʉ magʉ̃ Isaare wẽjẽ soepeoka!” ãrĩdi ããrĩmí. Abraham gapʉ Marĩpʉre bʉremusĩã: “Neõ yʉ magʉ̃ sugʉ ããrĩgʉ̃́rẽ wẽjẽ soepeobirikoa”, ãrĩbiridi ããrĩmí.
18Iro dupiyurogue Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Mʉ magʉ̃ Isaac merã mʉ parãmerã ããrĩturiarãrẽ opagʉkoa”, ãrĩsũdi ããrĩkeregʉ, Abraham Marĩpʉre: “Yʉ magʉ̃rẽ neõ wẽjẽ soepeobirikoa”, ãrĩbiridi ããrĩmí.

19Abraham: “Marĩpʉ ĩgʉ̃ turari merã boanerãrẽ masũmasĩsĩã, yʉ magʉ̃rẽ wẽjẽkeremakʉ̃, masũgʉkumi”, ãrĩ gũñadi ããrĩmí. Irasirigʉ, Marĩpʉ Abrahãrẽ kãmutagʉ: “Mʉ magʉ̃rẽ wẽjẽbirikõãka!” ãrĩdi ããrĩmí. Irasirirã ire masĩa. Abraham ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ boadigue masãdi irirosũ dupaturi opadi ããrĩmí.
20Isaac Marĩpʉre bʉremusĩã, ĩgʉ̃ pũrã Jacore, Esaúre: “Pʉrʉgue Marĩpʉ mʉsãrẽ õãrõ irigʉkumi”, ãrĩdi ããrĩmí.
21Jacob Marĩpʉre bʉremusĩã, ĩgʉ̃ boaburo dupiyurogã ĩgʉ̃ tuadi merã tuawãgãnʉgãja, Marĩpʉre sẽrẽ bʉremudi ããrĩmí. Irasirigʉ ĩgʉ̃ magʉ̃ José pũrãrẽ: “Marĩpʉ mʉsãrẽ õãrõ iritamuburo”, ãrĩdi ããrĩmí.
22José Marĩpʉre bʉremusĩã, ĩgʉ̃ boaburo dupiyurogã ĩgʉ̃ pũrãrẽ ãsũ ãrĩ weredi ããrĩmí: “Marĩ parãmerã ããrĩturiarã Egiptogue ããrĩrã́ pʉrʉ wirirãkuma”, ãrĩdi ããrĩmí. “Irore wirirã, yaa gõãrĩ́rẽ ãĩaburo, ĩgʉ̃sã ejari nikũgue yáamurã”, ãrĩdi ããrĩmí.
23Moisés pagʉsãmarã Marĩpʉre bʉremusĩã, Moisés deyoadero pʉrʉ, ĩgʉ̃ õãgʉ̃ ããrĩmakʉ̃ ĩãrã, ʉrerã abegora ĩgʉ̃rẽ duripínerã ããrĩmá. Egipto marã opʉ: “Israel bumarã majĩrã ʉ̃marẽ wẽjẽburo”, ãrĩ doregʉ ããrĩdi ããrĩmí. Moisés pagʉsãmarã gapʉ: “Marĩpʉ marĩrẽ iritamugʉkumi”, ãrĩ gũñarã, iri dorerire güiri marĩrõ tarinʉgãnerã ããrĩmá.
24Pʉrʉ Moisés Egipto marã opʉ magõ masũdi ããrĩkeregʉ, Marĩpʉre bʉremusĩã: “Igo magʉ̃ ããrĩ́mi”, ĩgʉ̃sã ãrĩmakʉ̃ pédʉabiridi ããrĩmí.
25Ãsũ gapʉ iridʉadi ããrĩmí. Marĩpʉyarã Israel bumarã merã ñerõ taridʉadi ããrĩmí. Egipto marã merã wári opakeregʉ, ĩgʉ̃sã merã ããrĩdʉabiridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃sã ñerĩ iriri gapʉ iridʉabiridi ããrĩmí.
26Irasirigʉ ñerõ tarikeregʉ, Egipto marã opari nemorõ Cristo Marĩpʉ iriubuyarã merã ñerõ tariburire suyudi ããrĩmí. Pʉrʉgue Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ õãrĩrẽ sĩburire masĩgʉ̃, ĩgʉ̃sã merã ñerõ taridʉadi ããrĩmí.
27Moisés Marĩpʉre bʉremusĩã, Egipto marã opʉ ĩgʉ̃ merã guamakʉ̃ ĩãgʉ̃: “Marĩpʉ yʉre iritamugʉkumi”, ãrĩ, irore ããrĩdi güiri marĩrõ wiridi ããrĩmí. Irasirigʉ Marĩpʉ deyomarĩgʉ̃rẽ ĩãgʉ̃ irirosũ ĩgʉ̃: “Marĩpʉ iritamurĩ merã ãsũ irigʉra”, ãrĩrĩrẽ neõ gorawayuro marĩrõ iridi ããrĩmí.
28Moisés Marĩpʉre bʉremusĩã, Israel bumarãrẽ Egiptogue ããrĩrã́rẽ ãĩwiuburi dupiyuro pascua wãĩkʉri bosenʉ iripʉroridi ããrĩmí. Irasirigʉ Marĩpʉ dorederosũta Moisés Israel bumarãrẽ oveja majĩrãrẽ wẽjẽdore, ĩgʉ̃sãya dí merã makãpʉrorire wʉ̃kãdoredi ããrĩmí. Irire ĩãgʉ̃, Marĩpʉre wereboegʉ Egipto marã masã tĩ́rã ʉ̃marẽ wẽjẽgʉ̃, Israel bumarã masã tĩ́rã gapʉre wẽjẽbiridi ããrĩmí.
29Israel bumarã Marĩpʉre bʉremusĩã, dia wádiya deko diiadiya deko dʉkawanʉgãdea maa bojoñajãri maarẽ́ taribujanerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sã irasũ taribujamakʉ̃ ĩãrã, Egipto marã gapʉ ĩgʉ̃sãrẽ tʉya taribujanerã, mirĩ boakõãnerã ããrĩmá.
30Israel bumarã Marĩpʉre bʉremusĩã, Jericó tʉroma sãrĩrõrẽ ʉ̃tã majĩrĩ merã iridea sãrĩrõrẽ su mojõma pere gaji mojõ peru pẽrẽbejarinʉrĩ iri makãrẽ ĩgʉ̃sã gãmegorodero pʉrʉ, iri sãrĩrõ meémejãdero ããrĩbʉ́.
31Iro dupiyuro iri makãmo ʉ̃ma merã ñerõ irideo, Rahab wãĩkʉgo Marĩpʉre bʉremusĩã, Israel bumarã iri makãrẽ ĩãdurirã ejarãrẽ iritamudeo ããrĩmó. Irasirigo iri makã marã Marĩpʉ dorerire tarinʉgãrã merã boabirideo ããrĩmó.
32¿Ñeénorẽ werenemogʉkuri yʉ? Gajirã Marĩpʉre bʉremurã: Gedeón, Barac, Sansón, Jefté, David, Samuel irideare, irasũ ããrĩmakʉ̃ Marĩpʉya kerere weredupiyunerã irideare weregʉ, werepeobiribukoa.
33Ĩgʉ̃sã Marĩpʉre bʉremusĩã, gaji nikũgue ããrĩrĩ́ makãrĩ marãrẽ gãmewẽjẽ, tarinʉgãnerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sãyarã masakare diaye dorenerã ããrĩmá. Marĩpʉ: “Mʉsãrẽ õãrõ iritamugʉra”, ãrĩderosũta ĩgʉ̃sãrẽ õãrõ iritamudi ããrĩmí. Ẽõkayea ĩgʉ̃sãrẽ baabonerãrẽ disirire biamakʉ̃ irinerã ããrĩmá.
34Surãyeri peame bʉro asirogue béosũkererã, ʉ̃jʉ̃birinerã ããrĩmá. Gajirã, sareri majĩrĩ merã sare wẽjẽdʉamakʉ̃, tarinerã ããrĩmá. Turamerã ããrĩkererã, Marĩpʉre bʉremusĩã, turarã waanerã ããrĩmá. Irasirirã gaji nikũ marã ĩgʉ̃sãrẽ ĩãturirãrẽ gãmewẽjẽ tarinʉgãnerã ããrĩmá.
35Surãyeri nome ĩgʉ̃sãyarã boanerãgue dupaturi okamakʉ̃ ĩãnerã ããrĩmá. Gajirã Marĩpʉre ĩgʉ̃sã bʉremurĩrẽ piridʉabiri waja peresugue bʉro ñerõ iribirari merã boanerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sã pʉrʉgue masã, Marĩpʉ merã ʉ̃mʉgasigue õãrõ ããrĩburire gããmesĩã, ĩgʉ̃rẽ bʉremurĩrẽ piridʉabirinerã ããrĩmá.
36Gajirã Marĩpʉre bʉremurã, bʉridari merã bʉro tãrãsũnerã ããrĩmá. Gajirã ĩgʉ̃sãya guburi, mojõrĩrẽ kõme dari merã sʉa, peresugue biadobosũnerã ããrĩmá.

37Gajirã ʉ̃tãyeri merã dea wẽjẽsũnerã ããrĩmá. Gajirã ĩgʉ̃sãya dʉpʉre wiiriro merã wiritá wẽjẽsũnerã ããrĩmá. Gajirã sareri majĩrĩ merã wẽjẽsũnerã ããrĩmá. Gajirã surí marĩrã, oveja gasiri, cabra gasiri merã suríkʉrã waagorenanerã ããrĩmá. Bʉro boporo tarinerã ããrĩmá.
38I nikũgue ããrĩkererã, i nikũ marã ñerã irirosũ neõ ããrĩbirinerã ããrĩmá. Õãrã ããrĩnerã ããrĩmá. Surãyeri wiiri marĩrã, masaka marĩrõgue, ʉ̃tãyukugue waagorenanerã ããrĩmá. Ʉ̃tãyukugue ããrĩrĩ́ goberigue, yebague ããrĩrĩ́ goberiguedere kãrĩgorenanerã ããrĩmá.
39Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ ããrĩpererãrẽ: “Õãrõ yáma”, ãrĩ ĩãdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃rẽ õãrõ bʉremukererã, ĩgʉ̃ ããrĩpereri ĩgʉ̃sãrẽ: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeare ĩgʉ̃sã boaburi dupiyuro bokabirinerã ããrĩmá dapa.
40Marĩpʉ ãsũ ãrĩ gũñasiadi ããrĩmí: “Ĩgʉ̃sãrẽ, pʉrʉgue marã yʉre bʉremurãdere suro merã yʉ merã õãrõ ããrĩmakʉ̃ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ ãrĩderosũta irigʉkumi. Irasiriro ĩgʉ̃ iro dupiyuro iridero nemorõ, ĩgʉ̃ Jesucristo merã iridea ĩgʉ̃sãrẽ, marĩdere õãtariro ããrĩrokoa.