38Det var han som i församlingen i öknen var tillsammans både med ängeln som talade till honom på berget Sinai och med våra förfäder, och han tog emot levande ord för att ge till oss.
39Men våra förfäder ville inte lyda honom. De avvisade honom och vände i sina hjärtan tillbaka till Egypten.
40De sade till Aron: Gör oss gudar som kan gå framför oss! Vad som hänt med den där Mose som förde oss ut ur Egypten, det vet vi inte. 2 Mos 32:1
41De gjorde även en kalv vid den tiden och de bar fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk.
42Men Gud vände sig bort från dem och utlämnade dem till att dyrka himlens här, som det står skrivet i profeternas bok Amos: ’Var det åt mig ni bar fram slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?
43Nej! Ni bar med er tältet tabernaklet, på hebreiska ’sackut’ för att tillbe Molok den kananeiska guden över solen och himlen och era avbilder av gudastjärnan Refan grekisk direktöversättning av hebreiska ’Kevan’, ett annat namn för planeten Saturnus som också tillbads av egyptierna. Därför ska jag föra bort er i fångenskap bortom Babylon.’ Amos 5:25-27
Apostlagärningarna 7
Apostlagärningarna 7:38-43