Apostlagärningarna 7:26-45

²⁶Nästa dag vandrade han omkring igen bland israeliterna när han plötsligt såg två av dem i ett slagsmål. Han försökte få dem att bli sams och sade: Ni män är ju bröder! Varför gör ni varandra illa?

²⁷Men den som hade gjort orätt mot sin landsman stötte undan Mose och svarade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss?

²⁸Tänker du döda mig så som du dödade egyptiern i går? 2 Mos 2:14

²⁹När han hörde de orden flydde han. Sedan levde Mose som främling i Midjans land där han gifte sig och fick två söner.

³⁰När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i lågan från en brinnande törnbuske.

³¹Mose var förundrad över synen han såg, och när han gick närmare för att se efter vad det var, hördes Herrens röst:

³²’Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.’ 2 Mos 3:6 Då darrade Mose av fruktan och vågade inte se dit.

³³Men Herren sade till honom: Ta av sandalerna från dina fötter, för platsen där du står är helig mark.

³⁴Jag har själv sett hur mitt folk förtrycks i Egypten och hört hur de suckar, och jag har stigit ner för att befria dem. Gå nu! Jag sänder dig till Egypten som min budbärare. 2 Mos 3:7-8, 10

³⁵Denne Mose som de avvisade när de sade: Vem har satt dig till ledare och domare? 2 Mos 2:14 - honom sände Gud som ledare och befriare genom ängeln som uppenbarade sig för honom i törnbusken.

³⁶Det var han som förde dem ut och gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år.

³⁷Det var denne Mose som sade till Israels barn: En profet lik mig ska Gud låta uppstå åt er, ur era bröders krets. 5 Mos 18:15. Jesus är denna profet som är lik Mose, se Apg 3:22; Luk 9:35.

³⁸Det var han som i församlingen i öknen var tillsammans både med ängeln som talade till honom på berget Sinai och med våra förfäder, och han tog emot levande ord för att ge till oss.

³⁹Men våra förfäder ville inte lyda honom. De avvisade honom och vände i sina hjärtan tillbaka till Egypten.

⁴⁰De sade till Aron: Gör oss gudar som kan gå framför oss! Vad som hänt med den där Mose som förde oss ut ur Egypten, det vet vi inte. 2 Mos 32:1

⁴¹De gjorde även en kalv vid den tiden och de bar fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk.

⁴²Men Gud vände sig bort från dem och utlämnade dem till att dyrka himlens här, som det står skrivet i profeternas bok Amos: ’Var det åt mig ni bar fram slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?

⁴³Nej! Ni bar med er tältet tabernaklet, på hebreiska ’sackut’ för att tillbe Molok den kananeiska guden över solen och himlen och era avbilder av gudastjärnan Refan grekisk direktöversättning av hebreiska ’Kevan’, ett annat namn för planeten Saturnus som också tillbads av egyptierna. Därför ska jag föra bort er i fångenskap bortom Babylon.’ Amos 5:25-27

⁴⁴Våra förfäder hade vittnesbördets tält tabernaklet, med arken i öknen, utformat så som Gud hade bestämt. Han hade befallt Mose att göra det efter den förebild (modell, exempel) Gud visat honom.

⁴⁵Det tältet fick våra fäder i arv, och de förde det hit under Josuas ledning när de tog över landet efter folken som Gud drev undan för dem. Här stod det fram till Davids tid.