Apostlagärningarna 18:8-23

⁸Crispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Paulus nämner honom i 1 Kor 1:14 som en av de få personer han själv döpte. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes. En av dessa var Erastus, som ansvarade för stadens finanser, se Rom 16:23. Hans namn har hittats på en samtida inskription som berättar att han med egna medel bekostade att stenlägga en gata nordöst om teatern. Paulus talar inte så mycket om dopet, men vi ser hur det motsvarar den judiska omskärelsen och är ett tecken på att en person trätt in i den kristna gemenskapen.

⁹En natt sade Herren i en syn till Paulus: ”Var inte rädd, utan tala och låt dig inte tystas!

¹⁰Jag är med dig. Ingen ska röra dig eller skada dig, för jag har mycket folk här i staden.”

¹¹Han stannade hos dem i ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

¹²Samtidigt som Gallio var prokonsul över den romerska provinsen Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus. Inskriptioner bekräftar att Gallio var ståthållare 51-52 e.Kr. Dessa händelser utspelade troligen sig i slutet på sommaren år 51 e.Kr. Man förde honom till domstolen Grekiska ”bema”, som var en upphöjd plattform mitt på stadens centrala torg och marknadsplats, på grekiska ”agora”.

¹³Man sade: ”Denne man förleder människorna att tillbe Gud på ett sätt som är emot lagen.” Både Mose lag och romersk lag.

¹⁴Precis när Paulus skulle öppna sin mun och tala, sade Gallio till judarna: ”Om det handlat om något brott eller ett ondskefullt illdåd skulle jag naturligtvis lyssna på er, judar.

¹⁵Men eftersom detta är tvistefrågor om ord och namn och er egen lag får ni ta hand om det själva. Jag tänker inte (har ingen vilja) att bli en domare i sådana frågor.” Frågan gällde om Jesus verkligen var den Messias som Skrifterna talade om.

¹⁶Han avslutade frågan och skickade i väg dem.

¹⁷Alla grep då synagogföreståndaren Sosthenes och misshandlade honom mitt framför domarsätet utan att Gallio brydde sig om det. Det har gått en tid sedan synagogföreståndaren Crispus hade kommit till tro, se vers 8. Hans efterträdare var Sosthenes, se vers 17. Det är inte helt klart vem ”alla” som misshandlar Sosthenes syftar på. Troligast är att det är den grekiska ortsbefolkningen som ger sig på den judiska minoriteten i staden, men det kan också vara judarna som blir arga på Sosthenes för att han förlorade målet. Paulus omnämner en Sosthenes i sitt första brev till Korint, som han skriver ett par år senare från Efesos, se 1 Kor 1:1; 16:8. Om det är samma person blev han en kristen efter denna händelse.

¹⁸Paulus stannade många dagar efter detta. Sedan sade han farväl till syskonen (bröderna och systrarna i tron) och seglade mot provinsen Syrien tillsammans med Priscilla och Aquila. I Kenkrea Korints södra hamnstad rakade Paulus sitt hår, för han hade avgett ett löfte. Kanske hade Paulus avgett ett nasirlöfte, se 4 Mos 6:1-21. I normala fall skulle han då ha rakat sitt hår i Jerusalem, men han kunde göra det tidigare och ta med sig håret och fullgöra den judiska ritualen i Jerusalem.

¹⁹Efesos som ligger vid floden Kaystros mynning var den fjärde största staden i det romerska riket, efter Rom, Alexandria och Antiokia i Syrien. Staden var huvudort för hela nuvarande västra Turkiet. Teatern rymde 24 000 åskådare. Den mest berömda byggnaden var Artemistemplet som under antiken räknades som ett av de sju underverken. När de kom till Efesos i Mindre Asien, efter en tre dagars segling rakt västerut från Korint lämnade han sina reskamrater Priscilla och Aquila där. Själv gick han till synagogan och samtalade (förde en dialog) med judarna.

²⁰De bad honom stanna där längre, men han avböjde

²¹och tog farväl med orden: ”Jag kommer tillbaka till er en annan gång, om Gud vill.” Sedan gick han ombord och lämnade Efesos. Det är troligt att skeppet som Paulus åker med gjorde ett kortare stopp i Efesos för att lasta av och på varor. På nästa resa kommer Paulus tillbaka hit och stannar tre år, se Apg 19. Priscilla och Aquila blir kvar i Efesos under många år. De flyttar så småningom tillbaka till Rom, någon gång efter 54 e.Kr. när Claudius har efterträtts av Nero, se Rom 16:3.

²²När han steg i land i Caesarea efter en fem dagar lång segling från Efesos gick han upp till församlingen i Jerusalem. Sedan gick han ner till Antiokia i Syrien. En vandring på två veckor norrut.

²³Den tredje av Paulus tre missionsresor i Apostlagärningarna. Den börjar på samma sätt som den andra resan med att uppmuntra församlingarna i Galatien och Mindre Asien, nuvarande södra Turkiet. Resan täcker en sträcka över hav och land på 500 mil. Restiden var omkring 90 dagar. Resan påbörjas troligen på sommaren 53 e.Kr. och varar runt fem år. Den mesta tiden tillbringas i Efesos, men han besöker även församlingarna i Makedonien och Achaia i Grekland. Den totala kostnaden för båtresorna var omkring 500 denarer per person. En denar motsvarade en arbetares dagslön. Efter någon tid bröt Paulus upp. Han for genom Galatien och vidare genom Frygien, och överallt styrkte han lärjungarna. Med Paulus finns troligen också hans medhjälpare Timoteus och Erastus, se Apg 19:22.