Text copied!
CopyCompare
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning - Apostlagärningarna - Apostlagärningarna 18

Apostlagärningarna 18:1-23

Help us?
Click on verse(s) to share them!
1Sedan lämnade Paulus Aten och kom till Korint. Korint ligger knappt åtta mil väster om Aten. Vandringen längs med Egeiska havet tog två dagar. Detta är Paulus första, av tre besök. Han kommer hit omkring 50 e.Kr. och stannar 1,5 år, se vers 11. Under denna period skriver han två brev till församlingen i Tessalonike. Dessa brev är bland de tidigaste breven i Nya testamentet. Korint var huvudort i provinsen Achaia i södra Grekland. Läget på det Korintiska näset, med förbindelsen mellan två hav, gjorde den till en naturlig handelsstad mellan öst och väst med 50 000 invånare. Några kilometer norrut låg hamnstaden Lechaion och i söder hamnstaden Kenkrea i Saroniska bukten, se Apg 18:18; Rom 16:1. Varor lossades och lastades mellan hamnarna. Många ledare har drömt om en kanal. Drygt femton år efter Paulus besök här tog Nero personligen det första spadtaget 67 e.Kr. Till arbetet sätts 6 000 judiska fångar från upproren i Judéen. Projektet läggs ned vid hans död. Först 1893 blev kanalen en verklighet, men den var trång och farlig och blev aldrig den succé man hoppats på.
2I Korint träffade Paulus en jude vid namn Aquila, född i Pontus en romersk provins vid Svarta havet, och hans hustru Priscilla. Hennes mer formella namn var ”Prisca”, se Rom 16:3. Paret hade nyligen kommit från Italien, eftersom den fjärde romerske kejsaren Claudius regerade 41-54 e.Kr. hade befallt att alla judar skulle lämna Rom. Det gifta paret Aquila och Priscilla nämns alltid tillsammans, se Rom 16:3; 1 Kor 16:19; 2 Tim 4:19. Fyra av sex gånger nämns frun, Priscilla, först. De har nyligen kommit från Rom eftersom Claudius hade fördrivit alla judar därifrån. Antagligen är det samma händelse som den romerska historikern Suetonius omnämner, där judarna utvisas med anledning av oroligheter på grund av en viss ”Chrestus”, som är det latinska namnet för Kristus. Detta skedde i Claudius nionde regeringsår, dvs. någon gång mellan januari 49 och januari 50 e.Kr. Paulus kan därför inte ha kommit till Korint före 49 e.Kr. Paulus kom i kontakt med dem besökte deras hem.
3Eftersom de arbetade inom samma bransch tog Paulus in hos dem och de arbetade tillsammans som sadelmakare (tältmakare). De arbetade med läder och tillverkade bl.a. tältdukar som resande använde inte bara för övernattning på land utan också som skydd mot solen och vinden på däck när man färdades till sjöss. Det nämns inte att Paulus vittnar för Aquila och Priscilla, vilket antyder att de redan var kristna. Eftersom de reste i sitt yrke hade de troligen kommit till tro tidigare och fört evangeliet till Rom. Som ledare i församlingen kan de ansetts vara ansvariga för ”tumultet kring Chrestus”, vilket gjort att de blivit förvisade från Rom och kommit till Korint, en resa som tar tio dagar med båt.
4I synagogan samtalade Paulus (förde han en dialog) varje sabbat och vann över både judar och greker.
5När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien med medel från Filippi och Tessalonike, se 1 Tess 3:6; 2 Kor 11:8; Fil 4:15, började Paulus ägna sig helt åt att förkunna ordet utan att behöva arbeta för sitt eget uppehälle som tältmakare, se vers 3. Han vittnade för judarna att Jesus är Messias,
6men eftersom de ständigt var emot honom och hånade honom, skakade han av dammet från sina kläder och sade till dem: ”Ert blod ska komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna.” Eftersom Paulus senare går till judarna i Efesos på vägen hem, se vers 19, syftar detta uttalande på att han i Korint inte längre gick till judarna.
7Han gick därifrån och tog in hos Titius Justus, en man som vördade Gud och som hade ett hus alldeles intill synagogan.
8Crispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Paulus nämner honom i 1 Kor 1:14 som en av de få personer han själv döpte. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes. En av dessa var Erastus, som ansvarade för stadens finanser, se Rom 16:23. Hans namn har hittats på en samtida inskription som berättar att han med egna medel bekostade att stenlägga en gata nordöst om teatern. Paulus talar inte så mycket om dopet, men vi ser hur det motsvarar den judiska omskärelsen och är ett tecken på att en person trätt in i den kristna gemenskapen.
9En natt sade Herren i en syn till Paulus: ”Var inte rädd, utan tala och låt dig inte tystas!
10Jag är med dig. Ingen ska röra dig eller skada dig, för jag har mycket folk här i staden.”
11Han stannade hos dem i ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.
12Samtidigt som Gallio var prokonsul över den romerska provinsen Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus. Inskriptioner bekräftar att Gallio var ståthållare 51-52 e.Kr. Dessa händelser utspelade troligen sig i slutet på sommaren år 51 e.Kr. Man förde honom till domstolen Grekiska ”bema”, som var en upphöjd plattform mitt på stadens centrala torg och marknadsplats, på grekiska ”agora”.
13Man sade: ”Denne man förleder människorna att tillbe Gud på ett sätt som är emot lagen.” Både Mose lag och romersk lag.
14Precis när Paulus skulle öppna sin mun och tala, sade Gallio till judarna: ”Om det handlat om något brott eller ett ondskefullt illdåd skulle jag naturligtvis lyssna på er, judar.
15Men eftersom detta är tvistefrågor om ord och namn och er egen lag får ni ta hand om det själva. Jag tänker inte (har ingen vilja) att bli en domare i sådana frågor.” Frågan gällde om Jesus verkligen var den Messias som Skrifterna talade om.
16Han avslutade frågan och skickade i väg dem.
17Alla grep då synagogföreståndaren Sosthenes och misshandlade honom mitt framför domarsätet utan att Gallio brydde sig om det. Det har gått en tid sedan synagogföreståndaren Crispus hade kommit till tro, se vers 8. Hans efterträdare var Sosthenes, se vers 17. Det är inte helt klart vem ”alla” som misshandlar Sosthenes syftar på. Troligast är att det är den grekiska ortsbefolkningen som ger sig på den judiska minoriteten i staden, men det kan också vara judarna som blir arga på Sosthenes för att han förlorade målet. Paulus omnämner en Sosthenes i sitt första brev till Korint, som han skriver ett par år senare från Efesos, se 1 Kor 1:1; 16:8. Om det är samma person blev han en kristen efter denna händelse.
18Paulus stannade många dagar efter detta. Sedan sade han farväl till syskonen (bröderna och systrarna i tron) och seglade mot provinsen Syrien tillsammans med Priscilla och Aquila. I Kenkrea Korints södra hamnstad rakade Paulus sitt hår, för han hade avgett ett löfte. Kanske hade Paulus avgett ett nasirlöfte, se 4 Mos 6:1-21. I normala fall skulle han då ha rakat sitt hår i Jerusalem, men han kunde göra det tidigare och ta med sig håret och fullgöra den judiska ritualen i Jerusalem.
19Efesos som ligger vid floden Kaystros mynning var den fjärde största staden i det romerska riket, efter Rom, Alexandria och Antiokia i Syrien. Staden var huvudort för hela nuvarande västra Turkiet. Teatern rymde 24 000 åskådare. Den mest berömda byggnaden var Artemistemplet som under antiken räknades som ett av de sju underverken. När de kom till Efesos i Mindre Asien, efter en tre dagars segling rakt västerut från Korint lämnade han sina reskamrater Priscilla och Aquila där. Själv gick han till synagogan och samtalade (förde en dialog) med judarna.
20De bad honom stanna där längre, men han avböjde
21och tog farväl med orden: ”Jag kommer tillbaka till er en annan gång, om Gud vill.” Sedan gick han ombord och lämnade Efesos. Det är troligt att skeppet som Paulus åker med gjorde ett kortare stopp i Efesos för att lasta av och på varor. På nästa resa kommer Paulus tillbaka hit och stannar tre år, se Apg 19. Priscilla och Aquila blir kvar i Efesos under många år. De flyttar så småningom tillbaka till Rom, någon gång efter 54 e.Kr. när Claudius har efterträtts av Nero, se Rom 16:3.
22När han steg i land i Caesarea efter en fem dagar lång segling från Efesos gick han upp till församlingen i Jerusalem. Sedan gick han ner till Antiokia i Syrien. En vandring på två veckor norrut.
23Den tredje av Paulus tre missionsresor i Apostlagärningarna. Den börjar på samma sätt som den andra resan med att uppmuntra församlingarna i Galatien och Mindre Asien, nuvarande södra Turkiet. Resan täcker en sträcka över hav och land på 500 mil. Restiden var omkring 90 dagar. Resan påbörjas troligen på sommaren 53 e.Kr. och varar runt fem år. Den mesta tiden tillbringas i Efesos, men han besöker även församlingarna i Makedonien och Achaia i Grekland. Den totala kostnaden för båtresorna var omkring 500 denarer per person. En denar motsvarade en arbetares dagslön. Efter någon tid bröt Paulus upp. Han for genom Galatien och vidare genom Frygien, och överallt styrkte han lärjungarna. Med Paulus finns troligen också hans medhjälpare Timoteus och Erastus, se Apg 19:22.

Read Apostlagärningarna 18Apostlagärningarna 18
Compare Apostlagärningarna 18:1-23Apostlagärningarna 18:1-23