Apostlagärningarna 16:20-28

²⁰De förde fram dem till domarna och sade: ”De här människorna stör ordningen i vår stad. De är judar

²¹och förkunnar seder som vi romare inte får anta eller följa.” Det är anmärkningsvärt att skälet för att de fängslas är att de är judar. Lukas och Timoteus verkar inte bli fängslade.

²²Även folket gick till angrepp mot dem, och domarna slet av dem kläderna och befallde att de skulle piskas.

²³De fick många rapp och kastades i fängelse, och fångvaktaren fick befallning att bevaka dem noga.

²⁴När han nu fick en sådan befallning, satte han dem i den innersta cellen och låste fast deras fötter i stocken. Paulus och Silas kastas i fängelsehålorna - custodia publica. Stocken användes både för fastlåsning och tortyr. Benen kunde sträckas ut i smärtsamma positioner. Paulus glömde aldrig dessa händelser. Han skriver om dem i 2 Kor 11:23, 25.

²⁵Vid midnatt var Paulus och Silas i bön, samtidigt sjöng de lovsånger till Gud. De andra fångarna lyssnade (uppmärksamt, med glädje) på dem.

²⁶Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrar, och allas bojor lossnade och föll av.

²⁷Fångvaktaren vaknade, och när han fick se att fängelsedörrarna stod öppna drog han sitt svärd och skulle just ta sitt liv, eftersom han trodde att fångarna hade flytt. Straffet för att ha låtit fångar fly var avrättning genom tortyr, se Apg 12:18-19. Fångvaktaren tog hellre sitt eget liv.

²⁸Men Paulus ropade högt: ”Gör dig inte illa! Vi är här allesammans.” Tidigare hade apostlarna befriats från fängelse, se Apg 5:19-26; 12:5-19. På samma sätt som apostlarna överlämnar Paulus och Silas sig själva frivilligt igen. Det verkar som om detta mirakel snarare tjänade till att befria fångvaktaren och hans familj, än de två gudsmännen!