Apostlagärningarna 16:14-21

¹⁴En av dem som lyssnade på oss var en kvinna som hette Lydia. Hon var ursprungligen från staden Thyatira och handlade med purpurtyger. Hon var i en lukrativ bransch. Staden Thyatira, på andra sidan Egeiska havet, var känd för sin textilindustri, se Upp 2:18-29. Hon var redan en troende, och Herren öppnade hennes hjärta så att hon tog till sig (lyssnade koncentrerat på, höll fast vid) det Paulus sade.

¹⁵När hon och alla i hennes hus hade låtit döpa sig, sade hon: ”Om ni anser att jag tror på (är trogen) Herren, så kom och stanna i mitt hus.” Hon övertygade oss de fyra missionärerna att stanna (hon gav sig inte).

¹⁶En dag, när vi var på väg till böneplatsen, möttes vi av en slavflicka. Hon hade under inflytande av en spådomsande (grekiska ”python”) och hennes ägare tjänade stora pengar på hennes förmåga att spå. Denna unga flicka hade ordagrant ”en python-ande”. Inom grekiska mytologin var Python den drake som vaktade Apollos tempel. Det var samma ande som talade till oraklet i Delfi, vars unga flickor som var prästinnor kallades just för Pythia. Inga greker vågade ta några avgörande beslut utan att först ha rådfrågat ett orakel, vilket gjorde att den här flickan gav goda inkomster åt sina herrar.

¹⁷Hon följde efter Paulus och oss andra och skrek: ”De här människorna är den högste gudens tjänare! De förkunnar för er en väg till frälsning!” Även om dessa ord stämde så var de generella. Uttrycket ”den högste guden” var i den här delen av världen Zeus. Även ”en väg till frälsning” var inte tillräckligt tydligt. Den grekisk-romerska världen var full av ”frälsare”. Kejsaren kallade sig själv t.ex. för folkets frälsare.

¹⁸Så höll hon på i flera dagar. Men Paulus blev upprörd och vände sig om och sade till anden: ”Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att lämna henne!” I samma ögonblick for anden ut.

¹⁹När hennes herrar såg att deras hopp om inkomst var ute, grep de Paulus och Silas och släpade med dem till torget (marknadsplatsen, grekiska ”agora”) inför myndigheterna.

²⁰De förde fram dem till domarna och sade: ”De här människorna stör ordningen i vår stad. De är judar

²¹och förkunnar seder som vi romare inte får anta eller följa.” Det är anmärkningsvärt att skälet för att de fängslas är att de är judar. Lukas och Timoteus verkar inte bli fängslade.