Apostlagärningarna 13:38-49

³⁸Avslutande uppmaning att ta emot löftet: Därför ska ni veta, män och bröder, att det är genom denne man den uppståndne Jesus som syndernas förlåtelse förkunnas för er.

³⁹Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.

⁴⁰Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er här är ett exempel från Habackuk 1:5:

⁴¹’Se, ni föraktare, häpna och gå under: jag gör en gärning i era dagar, en gärning ni aldrig kommer att tro när den berättas för er.’ ” När Stefanos höll en liknande predikan i Jerusalem var Paulus en av dem som avbröt honom innan han fick avsluta sitt tal, se Apg 7:53-54.

⁴²När Paulus och Barnabas var på väg ut från synagogan bad folket att få höra mer om samma budskap nästa sabbat.

⁴³När man bröt upp från synagogan följde många judar och gudfruktiga proselyter de som konverterat till judendomen med Paulus och Barnabas. De talade till dem och uppmanade dem att förbli i Guds nåd (kraft).

⁴⁴Nästa sabbat samlades nästan hela staden för att lyssna till Herrens ord.

⁴⁵Men när judarna fick se allt folket fylldes de av avund och argumenterade emot det Paulus sade hur de gammaltestamentliga profetiorna talar om Jesus och hädade talade nedsättande och föraktfullt om Jesus.

⁴⁶Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: ”Det var nödvändigt att Guds ord om frälsning genom Kristus först skulle talas till er. Men eftersom ni avvisar det och inte anser er själva värdiga det eviga livet så vänder vi oss till hednafolken.

⁴⁷För så har Herren befallt oss Jes 42:6, 49:6: Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli till frälsning överallt på jorden.”

⁴⁸När hedningarna hörde detta blev de glada och prisade (tackade) Herrens ord. Kanske speciellt över orden från Jesaja som talade om hedningarnas frälsning. Alla som var bestämda till evigt liv kom till tro. Vad menas med att ”att vara bestämd till att tro”? Bibeln är tydlig med att Gud vill att alla ska bli frälsta, se 1 Tim 2:4. Gud är inte partisk, se Rom 2:11. Två verser innan, i vers 46, står det att några ”avvisade” tron, och här i vers 48 tar hedningar emot ordet. En människa måste acceptera frälsningen och vilja tro, se Heb 4:2. Samtidigt kan ingen bli frälst om inte Gud drar honom till sig, se Joh 6:44. Det finns en fin balans mellan den mänskliga viljan och Guds allmakt genom hela Bibeln. All frälsning sker i slutändan endast genom Guds nåd. Ser man denna vers i det större sammanhanget i Apostlagärningarna, så är Lukas poäng här att visa att även hedningar är ”utvalda” att ta del av frälsningen.

⁴⁹Herrens ord spreds genom dessa nya troende ut över hela området. Staden Antiokia i Pisidien blev ett kristet centrum och evangeliet spreds härifrån till städer och byar i södra Galatien.