Apostlagärningarna 12:2-17

²Herodes Agrippa I avrättade Jakob, Johannes broder Sebedeus son, en av de tolv lärjungarna, med svärd. Jakob tillhörde den innersta kretsen av Jesu lärjungar. Han hade varit med Jesus på förklaringsberget tillsammans med sin bror Johannes och Petrus, se Mark 9:2-3. I detta kapitel beskrivs hur Jakob dödas medan Petrus får änglabesök och befrias, se vers 7. Varför räddas Petrus men inte Jakob? Bibeln svarar inte på frågan, men säger att vi alltid måste vara redo för uppbrott. Förföljelsen gjorde även att bönen intensifierades i församlingen. Jesu ord till Jakob besannades, se Mark 10:39. Även Jesu ord till Petrus att han inte skulle bli gammal innan han fängslas går i uppfyllelse, se Joh 21:18

³När han såg att detta behagade judarna, fortsatte han och lät fängsla Petrus också. Detta skedde under det osyrade brödets högtid. Om det väckte avsky bland de messiastroende judarna att även hedningar kunde bli kristna, se Apg 11:1-4, är det lätt att förstå att den romerska förföljelsen mot de kristna mottogs väl bland det judiska ledarskapet i Jerusalem. Under våren firas endags-högtiden Pesach, påskhögtiden, direkt följt av den sju dagar långa osyrade brödets högtid, totalt alltså åtta helgdagar. Det är troligt att Petrus grips innan, eller i början på, denna period.

⁴Efter gripandet satte han honom i fängelse troligtvis i Antoniaborgen och lät honom bevakas av fyra vaktskift med fyra man var. När påsken var över tänkte han ställa honom inför folket. Petrus hade häktats två gånger tidigare, se Apg 4:3; 5:18. Den andra gången hade apostlarna befriats av en ängel. För att förhindra något liknande tilldelas totalt sexton romerska soldater detta uppdrag.

⁵Petrus hölls fängslad, men församlingen bad enträget (medicinsk term för en arm som sträcks till det yttersta) till Gud för honom. Ordet ”enträget” är grekiska ordet ”ektenos” som är en medicinsk term för en arm som sträcks till det yttersta. Det är troligt att bönen blev mer och mer intensiv för att kulminera med bön hela natten den sista högtidsdagen. Detta ord används bara om bön en gång tidigare och det är när Jesus ber i Getsemane, se Luk 22:43-44. I båda dessa fall gör bönen att änglar sätts i rörelse. Ordet används totalt tre gånger i NT. Petrus som fick erfara hur de troende sträckte sig till det yttersta i bön för honom, väljer att använda samma uttryck för hur vi ska sträcka oss till det yttersta för att älska varandra, se 1 Pet 1:22.

⁶Natten innan Herodes skulle ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor en till varje soldat, och utanför dörren stod vakter som bevakade fängelset.

⁷Plötsligt stod där en Herrens ängel och ett ljussken strålade i fängelsecellen. Han stötte till Petrus i sidan och väckte honom och sade: ”Ställ dig upp på en gång!” Kedjorna föll av från Petrus händer (handleder).

⁸Ängeln sade till honom: ”Spänn fast bältet och ta på dig dina sandaler.” Petrus gjorde det, sedan sade ängeln till honom: ”Ta på dig din mantel (dina ytterkläder) och följ mig.”

⁹Petrus gick ut och följde honom; han förstod inte att det som skedde genom ängeln var verkligt utan trodde han såg en syn (sov och drömde).

¹⁰När de hade passerat den första och andra vakten kom de till järnporten som ledde ut till staden Jerusalem. Porten öppnades för dem av sig själv, och de gick ut och gick längs en smal gata och plötsligt försvann ängeln från honom.

¹¹När Petrus väl hade blivit sig själv igen vaknat upp sade han: ”Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat sig (trodde skulle ske).”

¹²När han hade funderat på vad han skulle göra insåg att han verkligen var frigiven, stod där själv på gatan och måste gå någonstans, gick han till Marias hus, hon var mor till den Johannes som kallades Markus. Där var många samlade och bad. Maria var Barnabas släkting, se Kol 4:10. Hennes son Markus följde med Barnabas och Paulus på den första missionsresan, se Apg 12:25; 13:5, 13. Enligt tidig tradition är Markus också författaren till Markusevangeliet.

¹³När Petrus knackade på den yttre porten, kom en tjänsteflicka som hette Rhode för att höra vem det var.

¹⁴När hon kände igen Petrus röst blev hon så glad att hon i stället för att öppna porten sprang tillbaka in och berättade att Petrus stod utanför porten.

¹⁵De sade till henne: ”Du är från vettet.” Men hon vidhöll att det var Petrus, och de fortsatte säga: ”Det är hans ängel.”

¹⁶Under tiden fortsatte Petrus att knacka. När de till sist öppnade porten och såg honom blev de helt förvånade.

¹⁷Han gav dem tecken med handen att vara tysta och berättade för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Han sade: ”Tala om detta för Jakob Jesu halvbror som ledde församlingen i Jerusalem och för bröderna.” De var inte där just då. Sedan gav han sig av till en annan plats. Petrus håller sig gömd någonstans utanför Jerusalem en tid. Drygt ett år senare är han i Antiokia, se Gal 2:11, och kommer sedan till Jerusalemsmötet 49 e.Kr.